Knothead och Splinter – Woody Woodpeckers brorsbarn i tecknade serier

Knothead och Splinter är brorsbarn och brorsdotter till Woody Woodpecker. De introducerades tidigt i Woody-universumet och har sedan dess blivit återkommande figurer både i serietidningar och animerade filmer.

Ursprung och namn

Figurerna uppträdde först i serietidningen New Funnies, där de ursprungligen hette Nuthead (Knothead) och Splinter (som då framställdes som en pojke). År 1949 gjordes förändringar i deras utseende och könsroller: Nuthead omdöptes till Knothead och Splinter började framställas som en flicka. De dök senare upp i den tecknade kortfilmen Get Lost! och blev efterhand mer etablerade i Walter Lantz-produktionskretsen.

I animation och serier

Under slutet av 1950‑talet började Knothead och Splinter synas regelbundet både i animerade kortfilmer och i serietidningar. Båda figurerna har fått röster av den välkända röstskådespelerskan June Foray i flera produktioner, medan Woody Woodpecker själv under lång tid gavs röst av Grace Stafford (gift med producenten Walter Lantz).

Roll och relationer

Knothead och Splinter fungerar ofta som följeslagare till Woody—busiga, nyfikna och ibland olikartade i temperament—men de har också medverkat i egna korta äventyr. Under sin tid ställdes de ofta i samma sammanhang som andra klassiska trickster-par och komiska duoer, till exempel Heckle and Jeckle, Chip 'N' Dale och Goofy Gophers, vilket speglar den era av slapstick- och situationskomik som dominerade tecknad film och serietidningar då.

Modern närvaro och arv

Figurerna har återkommit i senare produktioner och nyare tolkningar av Woody-universumet, bland annat i TV‑serier som The New Woody Woodpecker Show. Knothead och Splinter är en del av Woody Woodpeckers bredare kulturarv och fortsätter att dyka upp i licensprodukter, serier och återutgivningar, ofta som symboler för den klassiska amerikanska tecknade filmens familjeinriktade humor.

Genom ändringarna från 1940‑ och 50‑talen till senare nyproduktioner illustrerar Knothead och Splinter hur bifigurer kan utvecklas och anpassas över tid för olika publikgrupper och medier.

Sök med bokstav