Khas/Kshetri eller Khas/Chhetri (nepali: क्षेत्री) är en samhällsgrupp i Nepal ofta förknippad med kasten Kshatriya (krigarklassen). Begreppet Khas hänvisar historiskt till folkgruppen i de västra och centrala Himalayanska bergen, ofta kallad Khas‑gruppen. Modern forskning betonar att äldre rasbeskrivningar (t.ex. termer som "turanidisk") är föråldrade; språk- och historiska källor visar att många Khas talade en indoarisk dialekt (Khas‑kura, föregångare till dagens nepali) som så småningom sankritiserades och integrerades i det hinduiska kasta‑systemet. Vissa äldre teorier har också pekat på kontakter och blandning med tibetanska/tibeto‑burmanska grupper, men här finns skillnader mellan lokala historiska processer och rena etniska kategorier.

Ursprung och språklig bakgrund

Khas‑gruppen talade ursprungligen en bergsdialekt som kom att utvecklas till det moderna nepali. Termen Khas användes både etniskt och socialt och många grupper inom den parbatiya (bergslivs) kulturen genomgick en process av sanskritisering där titel och social status förändrades. Detta ledde till att en betydande del av Khas befolkningen betraktades som Chhetri/Kshetri (Kshatriya) i det hinduiska varnasystemet.

Roll och funktion i samhället

Kshetris har traditionellt fyllt roller som härskare, administratörer, guvernörer och soldater. Under kungariket Gorkha och senare Shah‑dynastin spelade chhetri‑familjer central roll i statsbildning och expansion — särskilt under 1700‑talet när Nepal enades under kungar som Prithvi Narayan Shah. Kshetris var också väl representerade i de traditionella militära och administrativa strukturerna, inklusive i den kungliga armén.

Muluki Ain och religiös status

Enligt Nepals Muluki Ain (lagbok) från 1854 kategoriserades Kshetris som bärare av den heliga tråden (Yagyopavit) och som tvåfaldigt födda (Dvija) hinduer. Denna kodifiering formaliserade deras ställning inom det sociala och lagliga kastsystemet, vilket påverkade rättigheter, äktenskap och ritualer. Samtidigt är dessa juridiska och sociala kategorier föremål för förändring — särskilt efter 1900‑talets politiska reformer och Nepals senare demokratiska och republikanska omvandlingar.

Militär tradition och diaspora

Många chhetri‑män har gjort militär karriär, både i Nepals arme och internationellt genom tjänst i britternas och Indiens gurkha‑regementen. Militärtjänst har bidragit till gruppens sociala status och ekonomiska resurser. I modern tid har Kshetris också immigrerat i stora antal till Indien, Gulf‑länderna, Europa, Nordamerika och andra delar av världen, där de bildat aktiva diaspora‑gemenskaper.

Modern demografi och politik

Kshetris är en av de större kaster/etniska grupperna i Nepal och har historiskt varit väl representerade inom militär, ämbetsverk och politik. Efter 1951 års demokratiska förändringar, genom Panchayat‑perioden (1960–1990) och fram till 1990‑talets flerpartisystem, behöll personer från chhetri‑bakgrund betydande inflytande. Efter den maoistiska gerillarörelsen (1996–2006), avskaffandet av monarkin (2008) och införandet av republikanska och konstitutionella reformer har maktfördelningen i Nepal blivit mer pluralistisk, med ökat politiskt inflytande från tidigare marginaliserade grupper. Debatt pågår fortfarande kring representation, kvotering och rättvisa i anställningar och politik.

Kultur, namn och samhällsstruktur

Kshetri‑identiteten omfattar ett antal klaner (gotra) och släktnamn. Vanliga chhetri‑släktnamn inkluderar bland annat Thapa, Basnet, Karki, Kunwar, Bhandari och Rana (varav vissa Rana‑grenar etablerade särskilda dynastier). Kulturellt följer många chhetris hinduiska ritualer och sedvänjor, såsom janai/yagyopavit‑ceremonin, men lokala variationer och regionala seder är vanliga.

Kontroverser och förändringar

Det finns flera samhällspolitiska frågor kopplade till Khas/Kshetri‑gruppen:

  • Historiska privilegier: Kshetri‑gruppens starka representation i militär och administration har kritiserats som ett uttryck för ojämlikhet i tillgång till makt.
  • Klassificering och rättigheter: Khas‑Arya (en kategori som inkluderar chhetri och hill‑brahminer) klassificeras ofta som "framstående" i Nepals politik för positiv särbehandling (reservationspolitik), vilket har skapat debatt om behovet av omfördelning till marginaliserade grupper.
  • Identitetspolitik: Diskussioner om etnisk och kastbaserad identitet, samt historiska tolkningar av ursprung (t.ex. olika teorier om Khas‑ursprung), innebär att forskningsläget förändras och att vissa äldre påståenden ifrågasätts.

Sammanfattning

Khas/Kshetri är en central grupp i Nepals samhällsbild med rötter i bergsområden och en lång historia som krigare, administratörer och lokala ledare. Deras roll har formats av språkliga, religiösa och politiska processer — från sanskritisering och kodifiering i Muluki Ain till modern politisk omfördelning efter demokratiska och republikanska reformer. Idag präglas diskussionen om Kshetri‑gruppen av frågor om representation, historisk privilegiering och hur Nepals mångfacetterade samhälle ska gå mot större social jämlikhet.