Metoiker
I det antika Grekland var en metic (grekiskt metoikos) en utlänning som bodde i en grekisk stadsstat (polis). Meticen hade inte samma medborgerliga rättigheter som en medborgare som var född i den stat han bodde i.
Begreppet "metic" användes särskilt i det antika Aten på 400- och 500-talet f.Kr. En känd metic var Aristoteles, som föddes i Stageira men bodde länge i Aten.
Oavsett hur många generationer av familjen som hade bott i staden blev metics inte medborgare om inte staden valde att ge dem medborgarskap som en gåva. Detta skedde sällan. Medborgarskapet i Aten gav rätt till många statliga ersättningar, t.ex. jury- och församlingslön, vilket kunde vara betydande för arbetande människor. I nödsituationer kunde staden dela ut ransoner till medborgarna. Ingen av dessa rättigheter var tillgängliga för metiker. De fick inte äga fastigheter i Attika, vare sig gård eller hus, om de inte beviljades ett särskilt undantag.
Metics delade med sig av medborgarskapets bördor utan några av dess privilegier. Liksom medborgarna var de tvungna att göra militärtjänst och om de var tillräckligt rika var de skyldiga att betala särskilda skatter. Medborgarskap beviljades mycket sällan till metiker. Vanligare var den särskilda statusen "lika rättigheter" (isoteleia) enligt vilken de befriades från de vanliga skyldigheterna.
Systemet upphörde i det hellenistiska Aten, då det blev mycket vanligt att man köpte medborgarskap. Vid folkräkningen 317 f.Kr. angavs 21 000 medborgare, 10 000 metiker och 400 000 slavar i Attika.
I den grekisk-romerska världen kallades fria människor (icke-medborgare) som bodde på ett polis' territorium för "paroikoi" (se etymologin för församling), i Mindre Asien för "katoikoi".
Frågor och svar
F: Vad är en meteorit?
Svar: En metis var en utlänning som bodde i en grekisk stadsstat (polis) i det antika Grekland i det antika Grekland. De hade inte samma rättigheter som medborgare födda i den stat där de bodde.
Fråga: Vem var ett exempel på en framstående meticus?
Svar: Aristoteles var ett exempel på en framstående meticus som föddes i Stageira men levde länge i Aten.
F: Hur blev Metics medborgare?
Svar: Metics kan bli medborgare om staden beslutar att ge dem medborgarskap som en gåva, vilket sällan sker.
F: Vilka privilegier hade medborgarna som inte metikerna hade?
Svar: Medborgarna hade rätt till ett antal statliga ersättningar, såsom jury- och mötesavgifter, medan metikerna inte hade rätt att äga egendom i Attika om de inte beviljades ett särskilt undantag, och de hade ingen av dessa rättigheter.
Fråga: Delade metiserna på några bördor med medborgarna?
Svar: Ja, metikerna var liksom medborgarna tvungna att göra militärtjänst och om de var tillräckligt rika var de tvungna att betala särskilda skatter.
F: Fick metikerna ofta medborgarskap?
Svar: Nej, det var mycket sällan som metikerna beviljades medborgarskap. Vanligare var den särskilda statusen "lika rättigheter", som innebar att de var undantagna från vanliga skyldigheter.
F: Vilka andra termer användes för icke-medborgare som bodde på polisens territorium? Svar: I den grekisk-romerska världen kallades de "paroikos" och i Mindre Asien "katoikos".
