En CPU med flera kärnor är en datorprocessor som har två eller flera sektioner. Varje sektion av chipet utför instruktioner som om den vore en separat dator. De egentliga processorerna sitter fortfarande på ett chip. På detta chip ser varje kärna mest likadan ut som den andra. De är flera mestadels oberoende kärnor som arbetar parallellt tillsammans. En dubbelkärnig processor är en flerkärnig processor med två oberoende mikroprocessorer. En fyrkärnig processor är en flerkärnig processor med fyra oberoende mikroprocessorer. Som du kanske kan se av prefixet är processorns namn baserat på antalet mikroprocessorer på chippet.
Flerkärnig processor
Historia
Fram till 2005 var antalet enkärniga processorer större än antalet flerkärniga processorer.[] Åren dessförinnan fanns det endast flerkärniga lösningar som användes i enskilda fall. Det vanligaste sättet att göra en dator snabbare var att öka klockfrekvensen. Men vid en frekvens på omkring 4 GHz skulle processorn bli för varm och ta mycket el i anspråk. Detta var den punkt då flerkärniga processorer blev viktigare. Därför ökade efterfrågan på flerkärniga processorer. Under andra halvåret 2006 var de bästa processorerna dubbelkärniga processorer. Sedan 2006 har utvecklingen fortsatt, nya processorer får fyra eller fler oberoende mikroprocessorer. I dag används inte enkelkärniga processorer i nya persondatorer, men de är fortfarande populära i inbyggda system.
Fördelar
- Att ha en flerkärnig processor i en dator innebär att den fungerar snabbare för vissa program.
- Datorn kanske inte blir lika varm när den slås på.
- Datorn behöver mindre ström eftersom den kan stänga av vissa sektioner om de inte behövs.
- Datorn kan kompletteras med fler funktioner.
- Signalerna mellan olika CPU:er färdas kortare sträckor och försämras därför mindre.
Nackdelar
- De arbetar inte dubbelt så snabbt som en normal processor. De får bara 60-80 % högre hastighet.
- Hur snabbt datorn arbetar beror på vad användaren gör med den.
- De kostar mer än processorer med en enda kärna.
- De är svårare att hantera termiskt än processorer med en enda kärna med lägre densitet.
- Alla operativsystem har inte stöd för mer än en kärna.
- Operativsystem som kompileras för en flerkärnig processor kommer att köras något långsammare på en enkelkärnig processor.
Stöd för operativsystem
Slutsats
Under de kommande åren kommer trenden att gå mot flerkärniga processorer i allt större utsträckning. Huvudskälet är att de är snabbare än enkärniga processorer och att de fortfarande kan förbättras. Men i framtiden kommer det fortfarande att finnas vissa tillämpningar för enkärniga processorer, eftersom inte alla system behöver en snabb processor.