2015 dödade islamiska extremister fyra bloggare och en förläggare i Bangladesh. Enligt en rapport från Kommittén för skydd av journalister var Bangladesh det fjärde mest dödliga landet för journalister. De attackerade riktades mot sekulära bloggare, publicister och aktivister som uttryckt kritiska eller ateistiska åsikter, och de väckte bred oro för yttrandefrihet och skyddet för religiösa och politiska minoriteter.

Bakgrund

Redan före 2015 hade sekulära rörelser och bloggare i Bangladesh utsatts för hot och kampanjer från islamistiska grupper. År 2013 upprättade en lokal al-Qaida-inspirerad organisation som kallade sig Ansarullah Bengali Team en lista med 84 namn på personer som man ville få tyst på. Listan användes i hot och hotbrev mot namngivna personer, och flera av dem tvingades leva i rädsla, byta plats eller lämna landet.

Offer och motiv

År 2015 var åtminstone åtta personer från den listan döda: Avajit Roy, Rajeeb Haider, Jafar Munshi, Mamun Hossain, Jagatjyoti Talukder, Arif Hossain Dwip, Ziauddin Zakaria Babu och Wasikur Rahman. Offren hade olika bakgrund — bloggare, lärare, förläggare och aktivister — men många hade gemensamt att de kritiserade religiöst konservativa tolkningar eller stod för sekulära värderingar.

Jafar Munshi ( জাফর মুন্সি ) och Anjali Devi ( অঞ্জলী দেবীর ) dödades för förmodad "ärekränkning av religion", till exempel för att de vägrade tvinga eleverna att bära hijab. Några av de mördade var anhängare av Shahbag-rörelsen (শাহবাগ আন্দোলন ), uppkallad efter Shahbag-distriktet (শাহবাগ): Ashraful Alam (আশরাফুল আলম ), Arif Raihan Deep (আরিফ রায়হান দীপ ), Nurul Islam Faruki (নুরুল ইসলাম ফারুকী ), Jagat Jyoti Talukder (জগৎজ্যোতি তালুকদার ) och Jakaria Babu (জাকারিয়া বাবু ).

Hur attackerna genomfördes

De attacker som riktades mot bloggare och publicister var i flera fall brutala och uppmärksammade — exempelvis offentliga överfall med kniv eller machete. Många offer hade tidigare mottagit dödshot via sociala medier, mejl eller tryckta flygblad där de anklagades för hädelse eller för att undergräva islam. Hoten följdes ibland av mord i offentliga miljöer, vilket ökade rädslan bland andra kritiska röster i samhället.

Reaktioner och konsekvenser

De internationella reaktionerna var starka: människorättsorganisationer, pressfrihetsorganisationer och flera utländska regeringar fördömde dåden och uppmanade Bangladesh att skydda journalister, bloggare och religiösa minoriteter. Många sekulära skribenter och aktivister gick under jorden eller sökte asyl utomlands. Händelserna ledde också till en bred debatt i Bangladesh om balans mellan religionsfrihet, offentlig ordning och yttrandefrihet.

Rättsliga åtgärder och kritik

Den bangladeshiska statens agerande har fått både beröm för att ha genomfört vissa gripanden och kritik för brister i skyddet och rättsprocesserna. I vissa fall greps och åtalades misstänkta angripare som kopplats till extremistgrupper, men många mord förblev ouppklarade under lång tid och flera kritiker menade att myndigheterna inte gjorde tillräckligt för att förebygga hot mot sekulära röster. Samtidigt kritiserades regeringen också för att i vissa sammanhang använda lagstiftning för att tysta regimkritiska röster, vilket försvårade det civila samhällets arbete för yttrandefrihet.

Fortgående påverkan

Attackvågen 2013–2015 lämnade bestående spår i Bangladeshs medielandskap. Färre skrev öppet om politik och religion av rädsla för repressalier, och säkerhetsläget för journalister och bloggare fortsätter att vara en prioriterad fråga för både nationella och internationella observatörer. Många organisationer fortsätter att uppmana till starkare skyddsåtgärder, effektiva utredningar och rättsprocesser samt till en nationell dialog om hur yttrandefrihet och religionsfrihet ska garanteras i praktiken.