Plasmaskärm (plasma‑TV) – teknik, historia och användning
Plasmaskärm, ofta kallad plasma‑TV, är en bildskärmsteknik som använder gasfyllda celler och fosforer för att skapa färg. Här förklaras konstruktion, utveckling, för‑ och nackdelar samt historik.
Översikt
En plasmaskärm, ofta benämnd plasma‑TV, är en platt bildskärmsteknik där varje bildpunkt består av små gasfyllda celler som lyser upp fosforbeläggningar. Tekniken skiljer sig från äldre katodstrålerör och från flytande kristallskärmar. Plasmapaneler användes särskilt för stora skärmar där god betraktningsvinkel och jämn färgåtergivning var viktiga egenskaper.
Bildgalleri
7 Bilder
Hur den fungerar
En typisk plasmaskärm består av två glasplattor med en tunn spalt mellan dem. I spalten finns ett ädelgassystem, vanligtvis en blandning av xenon och neon, indelat i tusentals eller miljontals små celler. Varje cell fungerar som en mikrokammare som kan joniseras när en elektrisk puls tillförs.
När gasen i en cell joniseras avger den ultraviolett strålning som träffar små fosforbeläggningar bakom cellen. Dessa fosforer är uppdelade i rött, grönt och blått och avger synligt ljus när de bestrålas, på samma sätt som i ett lysrör eller fluorescerande ljus. Genom att styra vilka celler som aktiveras kan skärmen bygga upp hela bilden.
Egenskaper och tekniska delar
- Pixelstruktur: Bildytan är uppbyggd av små celler med separata fosforer för R, G och B.
- Gasutrustning: Xenon och neon används för att skapa UV‑ljus vid jonisering.
- Drivning: Elektriska adresseringskretsar styr exakt vilka celler som tänds och släcks.
- Upplösning och storlek: Plasmaskärmar fanns i många storlekar och i högupplösta varianter, även mycket stora format upp till omkring 150 tum.
Historia och utveckling
Den första demonstrationen av grundprinciper för plasmaskärmar dateras till mitten av 1960‑talet; tidiga varianter kunde bara producera begränsade färger. Under 1990‑ och 2000‑talen utvecklades tekniken till kommersiella tv‑apparater med förbättrad färgåtergivning och högre upplösning. I början av 2000‑talet utmanades och delvis ersattes plasmatekniken av flytande kristallskärmar, särskilt för mindre och energieffektivare paneler.
Användning, för‑ och nackdelar
Plasmaskärmar uppskattades för sitt breda betraktningsfält, djupa svärta och snabba responstid, vilket gjorde dem populära för hemmabiovisning och professionell visning. Typiska fördelar var naturliga färger och jämn ljusfördelning i stora format.
Begränsningar inkluderade relativt hög strömförbrukning, risk för inbränning vid statiska bilder och tyngre konstruktion jämfört med några tunna LCD‑paneler. Under 2010‑talet minskade marknaden kraftigt och många tillverkare fasade ut plasma‑produktionen.
Skillnader och notable fakta
- Jämfört med CRT‑skärmar hade plasma betydligt tunnare profil och inga rörliga katoddelar.
- Plasma liknar i funktion moderna tekniker som bygger på fosforexcitation; se också jämförelser med högupplösta paneler och andra skärmtyper.
- Trots tekniska fördelar har produktionskostnad och energiförbrukning påverkat plasmas utbredning.
För vidare läsning om relaterade komponenter och tekniker, se artiklar om fosforer, gasers egenskaper som xenon och neon, samt historiska jämförelser med katodstrålerör och senare paneltyper.
Fördelar
Plasma-TV-apparater har fler pixlar (små punkter som tillsammans skapar en bild på en bild) per tum än de gammaldags katodstrålerörs-skärmarna (CRT), vilket gör att de kan ge en mycket skarpare bild. På de gamla katodstråleskärmarna bestod bilderna av linjer. Om du tittar noga på en plasmaskärm kan du inte se några linjer. Du kommer att upptäcka att de flesta plasmaskärmar har ett bredbildsalternativ så att du kan se filmer på det sätt som de var avsedda för biografer. De är också idealiska för de senaste digitala sändningsmetoderna.
En av de stora fördelarna är att det sparar utrymme. Problemet med gamla katodstrålerör var att de behövde mycket utrymme för att strålarna skulle kunna nå alla delar av skärmen. Ju bredare skärmen var, desto större var tv-apparatens volym. En genomsnittlig plasma-tv är cirka 6-8 tum djup. Om du flyttar din plasma-TV på väggen kan du verkligen öka golvytan och du kan titta på dem från nästan vilken punkt som helst i rummet (vanligtvis 180 grader).
Plasmaskärmar är också mycket lätta, särskilt jämfört med en tv med bakre projektion. En 40-tums plasma-TV väger mellan 23 och 36 kg och om du köper ett lämpligt fäste (som kan hålla TV:n uppe på väggen) kan de mycket enkelt hängas upp på en lämplig vägg. När du fäster den på väggen måste du se till att du väljer ett fäste som anger den högsta vikt som det kan bära. De flesta fästen kan lutas om du vill titta från en annan vinkel.
Plasma-TV-apparater kan visa upp till 16 miljoner färger, så de är inte bara perfekta för att titta på TV-program, utan även för de senaste datorspelskonsolerna. De flesta plasma-TV:er har ingångar för HDMI och anslutningar till bärbara datorer, vilket gör dem idealiska för att visa produkter och försäljningsmeddelanden på kontor och i butiker.
Du kommer också att upptäcka att de är mycket lätta att titta på även under en solig dag eller i ett mycket ljust rum. Till skillnad från de gamla CRT-skärmarna är de inte svåra att se i ljusa områden.
Nackdelar
På grund av fosfortekniken i plasma-tv:n är det möjligt att spår av en bild "bränns in" på skärmen, vilket innebär att du kan se små spår av den även när du tittar på andra bilder. Detta är ett problem vid kommersiell användning där bilder visas under långa perioder. Inbränning kan i allmänhet undvikas genom att se till att skärmen inte visar samma bild under en längre tid (ibland så lite som 20 minuter), antingen genom att stänga av tv:n eller byta kanal.
Även om plasma-TV:n är mycket ljusare än TV:n med bakprojektion är direktvisnings-TV:n och LCD-TV:n ofta ännu ljusare. Den senaste generationens plasma-TV:er har förbättrat ljusstyrkan, men man bör varna för att inte titta på dem när det är för ljust eller soligt.
Även om plasma-TV:n är mycket lättare och tunnare än TV:n med direktvisning och bakåtprojektion kan LCD-TV:n vara ännu lättare och smalare. LCD-TV:er använder samma teknik som används i de flesta bärbara datorer. Plasma-TV:er finns i större storlekar än LCD-TV:er. Plasma-TV:n kostar mer än CRT- och LCD-TV:n.
Hur länge håller de?
Jämfört med annan tv-teknik har plasma-tv:n en kortare livslängd. De flesta plasma-tv-apparater har en livslängd på 20 000-30 000 timmar enligt tillverkarens uppskattningar. Denna livslängd kallas vanligen för plasma-tv:ns halveringstid, eftersom det är det antal timmar under vilka plasma-tv:n förlorar ungefär hälften av sin ljusstyrka.
Plasma-TV-apparater går lätt sönder och det är lätt att skada delarna. De bör därför flyttas med försiktighet.
Eftersom tekniken har förbättrats har plasmaskärmar en mycket längre livslängd och du kan räkna med 30 000 timmars användning. Med andra ord skulle din tv behöva vara på i 16 timmar per dag, varje dag under de kommande fem åren. När din TV behöver bytas ut kommer modeller med högre upplösning att ha blivit tillgängliga.
Är det värt pengarna?
De första plasma-tv-apparaterna för hemmabruk var dyra, så mycket som 5 000 US-dollar för en liten basmodell. I takt med att tekniken förbättrades och produktionen ökade, blev priserna lägre. På 2000-talet såldes vissa 37-tumsmodeller för 1 000 dollar eller till och med mindre. Att köpa en CRT-tv blev sällsynt eftersom LCD blev den vanliga sorten.
Frågor och svar
F: Hur tillverkas plasmaskärmar?
S: Plasmaskärmar är tillverkade av två glasskivor med två gaser (xenon och neon) lagrade mellan dem, som fyller tusentals små kammare eller utrymmen.
F: Vad gör den röda, blå och gröna fosforn i en plasmaskärm?
S: Bakom varje utrymme i en plasmaskärm finns röda, blå och gröna fosforer som avger ljus när de träffas av strålning. När elektricitet ansluts till plasmakamrarna producerar de färgade fosforerna rätt färg på skärmen.
F: Hur länge har plasmaskärmar använts?
S: Plasmaskärmar har använts sedan 1964.
F: Hur har plasmaskärmarna förbättrats med tiden?
S: Under plasmaskärmarnas tidiga dagar kunde endast två färger produceras. Men nu har vi högupplösta plasmaskärmar som är upp till 150 tum stora.
F: Varför tillverkades det färre plasmaskärmar i början av 2000-talet?
S: Färre plasmaskärmar tillverkades i början av 2000-talet eftersom folk började köpa fler flytande kristallskärmar.
F: Vilka är fördelarna med plasmaskärmar jämfört med katodstrålerör?
S: Plasmaskärmar är mycket tunnare än katodstrålerör och har vanligtvis högre upplösning.
F: Vilka gaser lagras mellan de två glasskivorna i en plasmaskärm?
S: De gaser som lagras mellan de två glasskivorna i en plasmaskärm är xenon och neon.
Relaterade artiklar
Författare
AlegsaOnline.com Plasmaskärm (plasma‑TV) – teknik, historia och användning Leandro Alegsa
URL: https://sv.alegsaonline.com/art/77305
Källor
- howstuffworks.com : howstuffworks.com/plasma-display.htm
- cheap-plasma-tv.com : cheap-plasma-tv.com