Predikat i svensk grammatik – definition, typer och exempel
Lär dig allt om predikat i svensk grammatik — tydlig definition, vanliga typer och konkreta exempel som förklarar verb, objekt, predikativ och satsstruktur.
I traditionell grammatik är predikatet den andra huvudsatsdelen i en sats eller mening; den första är subjektet. Predikatet kompletterar en idé om subjektet, till exempel vad det gör, vad som händer med det eller hur det är.
Vad är predikat?
Predikatet består alltid av ett verb eller en verbal konstruktion och kan även omfatta verbets obligatoriska och fakultativa kompletment (objekt, predikativ) samt tillägg (adverbial). I många beskrivningar utgörs predikatet av verbfrasen (VP) i sin helhet: huvudverbet tillsammans med de satsdelar som hör till det. Predikatets innehåll bestäms till stor del av verbets valens — vilka argument verbet kräver.
Vanliga typer av predikat (med exempel)
- Enbart verb: verbet står ensam som predikat.
Hon dansar. — predikat: enbart verb
- Verb + direkt objekt: handling riktas mot ett direkt objekt (ackusativobjekt).
Ben läser boken. — predikat: verb + direkt objekt
- Verb + indirekt objekt + direkt objekt: verb som tar både ett indirekt (mottagare) och ett direkt objekt.
Bens mamma, Felicity, gav mig en present. — predikat: verb + indirekt objekt + direkt objekt
- Verb + prepositionsobjekt: objekt som kräver en preposition som del av verbets valens.
Hon lyssnade på radion. — predikat: verb + prepositionsobjekt
- Verb + objekt + predikativ (objektspredikativ): verb som bildar en sats där objektet får en egen predikatsfyllnad.
De valde honom till president. — predikat: verb + objekt + predikativt substantiv
- Verb + objekt + adjungerat adverbial: verb + objekt plus en plats-/tidsangivelse som inte är nödvändig för verbets kärnvalens.
Hon träffade honom i parken. — predikat: verb + objekt + adverbial (adjungerat)
- Kopulaverb + predikativ: vara, bli, heta m.fl. som länkar subjektet till en predikativ fras.
Hon är i parken. — predikat: kopula + predikativ prepositionsfras (subjektspredikativ)
Predikativ — vad ger det för information?
Predikativ (även kallat predikatsfyllnad) ger information om subjektet eller om objektet:
- Subjektspredikativ: beskriver subjektets tillstånd eller identitet. Ex: Hon är lärare.
- Objektspredikativ: beskriver objektet efter verb som »välja», »utnämna», »kalla». Ex: De utsåg henne till ledare.
Hur man hittar predikatet i en mening
- 1) Leta efter det finita (konjugerade) verbet — det är ofta kärnan i predikatet.
- 2) Lägg till verbets övriga delar: infinitiver, hjälpverb, particip och eventuella objekt som verbet kräver.
- 3) Skilj på obligatoriska argument (som verbet kräver enligt sin valens) och frivilliga adverbial (plats, tid, sätt).
- Exempel: I meningen »Hon gav mig boken igår» är »gav» det finita verbet; predikatet är »gav mig boken igår», där »mig» och »boken» är argument och »igår» är ett adverbial.
Satsstruktur: frasstruktur (NP–VP) kontra beroendekoncept
I den traditionella frasstrukturen delas meningen ofta upp i subjektet (NP) och predikatet (VP). I diagram över satsstruktur markeras ofta subjektet i grönt och predikatet i blått.
Det finns dock en annan huvudsaklig teori, beroendekonstruktion (dependency grammar), som ser det finita verbet som roten i meningen. Enligt denna modell är det finita verbet satsens centrum och man förkastar den binära NP–VP-uppdelningen; i stället beskriver man relationerna mellan enskilda ord (vem som är beroende av vem).
Ytterligare aspekter
- Hjälpverb och sammansatta predikat: flera verb kan tillsammans bilda predikat (t.ex. »har läst», »kommer att göra»).
- Passiv bildning: predikatet kan vara i passiv form (»boken lästes av många»), där fokus skiftar från subjektet till handlingen eller objektet.
- Valens och obligatoriska satsdelar: olikaverb kräver olika antal argument — vissa verb är enplaz (intransitiva), andra två- eller treplaz (transitiva eller ditransitiva).
Sammanfattning
Predikatet i svensk grammatik är verbets och dess tillhörande satsdelars enhet — det berättar vad som händer med eller görs av subjektet. Förståelsen av predikat bygger både på vilka ord som formellt hör ihop med verbet (valens) och på hur man väljer att beskriva satsens struktur (frasstruktur vs. beroendeanalys). Genom att hitta det finita verbet och lägga till dess obligatoriska och frivilliga kompletment kan man identifiera predikatets gränser i en mening.
Frågor och svar
F: Vad är predikat i traditionell grammatik?
S: Predikatet i traditionell grammatik är den andra delen av en sats eller mening, den första är subjektet.
F: Vad gör ett predikat?
S: Ett predikat kompletterar en idé om subjektet, t.ex. vad det gör eller hur det är.
F: Kan ett predikat bestå av endast ett verb?
S: Ja, ett predikat kan bestå av endast ett verb, t.ex. i meningen "Hon dansar."
F: Vad är ett verb + direkt objekt predikat?
S: Ett verb + direkt objekt predikat är när verbet följs av ett direkt objekt, som i meningen "Ben läser boken."
F: Vad är ett verb + prepositionellt objektspredikat?
S: Ett predikat med verb + prepositionsobjekt är när verbet följs av ett prepositionsobjekt, som i meningen "Hon lyssnade på radion."
F: Vad ger predikatet för information om subjektet?
S: Predikatet ger information om subjektet.
F: Vad är skillnaden mellan traditionell grammatik och grammatik med dependensstruktur?
S: Traditionell grammatik betraktar predikatet som den andra delen av en mening, medan dependensstrukturgrammatik betraktar det finita verbet som roten till all meningsstruktur och förkastar den binära NP-VP-divisionen.
Sök