Klausul
En sats är en del av en mening. Varje sats består av ett subjekt (vem eller vad meningen handlar om) och ett predikat (vad som händer i meningen). Varje predikat har endast ett huvudverb. Jag älskar dig är en mening som bara har en sats. Jag älskar dig och jag kommer alltid att älska dig är en mening som har två klausuler. De två satserna är jag älskar dig och jag kommer alltid att älska dig. Dessa satser är sammanfogade med ordet och, som är en konjunktion). Satser kan vara oberoende eller beroende.
I bruk
Två satser kan förenas med ett pronomen. Till exempel: Jag bor i London, som ligger i England. Här är jag bor i London den första satsen, och som ligger i England är den andra satsen. Ordet som är ett pronomen som ersätter London. Det förenar de två satserna. En mening kan innehålla många klausuler. Men meningar med färre klausuler är lättare att förstå.
Beroende och oberoende klausuler
En enkel mening kan också kallas en fristående sats. Den kan vara en del av en sammansatt eller komplex mening, men den kan också stå för sig själv som en enkel mening (eller fristående sats). En underordnad sats, även kallad beroende sats, är en sats som inte kan stå för sig själv. Detta beror på att den inte uttrycker en fullständig tanke. Den innehåller både ett subjekt och ett verb. En bisats är alltid beroende av en huvudsats. Huvudsatsen är nästan alltid en självständig sats, därför är huvudsatsen i sig själv meningsfull och kan stå för sig själv. Det gör dock inte underordningsbestämmelsen. Till exempel, I love you är helt logisk och meningsfull om den står för sig själv. Det gör dock inte and always will. Den enda gången en mening kan bestå av enbart beroende klausuler är i meningar som använder korrelativa konjunktioner, eller konjunktionspar som "antingen/eller", "varken/inte heller" och "inte bara/men också".
Frågor och svar
F: Vad är en sats i en mening?
S: En sats är en del av en mening som består av ett subjekt och ett predikat.
F: Vad är ett predikat i en sats?
S: Ett predikat i en sats är det som händer i en mening.
F: Hur många huvudverb finns det i ett predikat?
S: Ett predikat innehåller endast ett huvudverb.
F: Kan en mening ha flera satser?
S: Ja, en mening kan ha flera led, som i "Jag älskar dig och jag kommer alltid att älska dig".
F: Vad är en konjunktion i en sats?
S: En konjunktion är ett ord som sammanfogar två eller flera satser, som ordet "och" i "Jag älskar dig och jag kommer alltid att älska dig".
F: Vad är skillnaden mellan en oberoende och en beroende sats?
S: En självständig sats kan stå för sig själv som en mening, medan en osjälvständig sats är beroende av en självständig sats för att bilda en fullständig tanke.
F: Hur många satser finns det i meningen "Jag älskar dig"?
S: Det finns bara en sats i meningen "Jag älskar dig".
