Prinsessan Royal är en hederstitel i det brittiska kungahuset som traditionellt ges av sittande monark till dennes äldsta dotter. Titeln är en personlig förmån och inte ett arv av sig självt: den måste formellt förlänas av kungen eller drottningen och upphör inte att ärvas automatiskt av nästa generation.

Egenskaper och bruk

Titeln medför inga särskilda rättigheter i lag, men bär med sig hög social status och ofta en plats högre i officiell rangordning. Den som innehar titeln brukar använda stilen "Her Royal Highness The Princess Royal" i officiella sammanhang. Endast en person kan vara prinsessan Royal samtidigt, vilket innebär att monarken kan avstå eller senare utse sin äldsta dotter när titeln är ledig.

Historia och ursprung

Uttrycket influerades av kontinentala titlar, men den brittiska formen etablerades under 1600-talet. Den första formella innehavaren var prinsessan Mary, dotter till Karl I, som fick titeln av sin far. Genom århundradena har titeln tilldelats vid särskilda tillfällen och ibland stått vakant under längre perioder.

Användning och exempel

  • Titeln tilldelas inte automatiskt utan påmonteras av monarken.
  • Det går inte att samtidigt ha flera prinsessor Royal; därför har inte alla monarker haft en sådan.
  • Skillnaden mot till exempel Prince of Wales är att den senare ofta knyts till tronföljden, medan prinsessan Royal är en ära för en dotter.

En modern exempel är prinsessan Anne som bär titeln i egenskap av drottning Elizabeth IIs beslut att förlänna den. Titeln fungerar främst som en ceremoniell och protokollär markör för status inom kungahuset och kan påverka hur innehavaren framträder i offentlig tjänst.

Trots att titeln är väl inarbetad i brittisk tradition, är dess användning flexibel och styrs av monarkens vilja. I jämförelse med ärftliga adliga titlar är prinsessan Royal således ett personligt hedersbetyg snarare än ett automatiskt ämbete.