Quaestor (kvestor) – romersk ämbetsman, kassör och statsrevisor
Quaestor (kvestor) – romersk ämbetsman som fungerade som kassör och statsrevisor; följ titelns utveckling från republikens finanser till kejsartidens ämbete.
En quaestor (UK: /ˈkwiːstər/, US: /ˈkwɛstər/) var en offentlig tjänsteman i det antika Rom. En quaestor hade olika uppgifter vid olika tidpunkter i romersk historia. I det romerska riket utsågs quaestorerna av kungen för att utreda mord. I den romerska republiken övervakade kvestorerna statskassan och utförde revisioner. Det var den lägst rankade befattningen i den offentliga förvaltningen, och blev ofta det första steget i en politisk karriär (cursus honorum). I Romarriket förändrades ämbetets funktion med tiden: under den kejserliga tiden tog så småningom andra ämbeten, bland annat olika praefectus-poster, över vissa praktiska uppgifter, medan quaestornamnen och vissa funktioner omorganiserades. Senare återfanns en högre kejserlig ämbetsman med namnet quaestor som bland annat ledde det kejserliga rådet och tog hand om petitionärer.
Ursprung och namn
Ordet kommer från latinets quaestor, bildat av verbet quaerere (att fråga, söka), och antyder ursprungligen en undersöknings- eller utredningsfunktion. I svenskan används ibland formen kvestor.
Roller och uppgifter i republiken
- Ekonomisk förvaltning: Quaestorerna ansvarade för statens kassa (aerarium) i Rom och skötte inkomster och utgifter. De förde räkenskaper och var de första granskare av statens finanser.
- Revision och kontroll: De utförde revisioner av kassaförvaltning och granskade insända redovisningar från provinsförvaltare och fältherrar.
- Militärt stöd: I fält följde ofta en eller flera quaestores en general för att sköta sold-löner, proviant och andra ekonomiska frågor för armén.
- Provinsadministration: I provinser fungerade quaestorer som ekonomiska biträden åt guvernörer och skötte skatter, leveranser och redovisning.
- Karriärsteg: Ämbetet var ofta det första steget i den romerska ämbetsbanan (cursus honorum) och banade väg för senare ämbeten som aedil eller praetor.
Organisation och förändringar över tid
Antalet quaestorer och deras exakta befogenheter varierade över tid. I den tidiga republiken var de få, medan antalet ökade i takt med Roms expansion för att täcka behovet av ekonomisk förvaltning i provinssystemet och armén. Reformprogram och maktkonsolideringar — bland annat under Sulla, Julius Caesar och Augustus — förändrade både antalsmässigt och funktionellt vad som krävdes av en quaestor. Under den kejserliga perioden kom många administrativa uppgifter att centraliseras eller överföras till kejsarens ämbetsmän och prefekter, samtidigt som vissa quaestorroller anpassades till det nya systemet.
Senantiken: quaestor sacri palatii
I den sena kejsartiden uppstod ämbetet quaestor sacri palatii, en högt uppsatt jurist och kanslichef vid hovet. Denna ämbetsman ansvarade för lagstiftningens utformning, kejsarens respons på petitioner och författandet av officiella dokument — en juridisk och administrativ funktion som skilde sig från den tidigare huvudsakligen ekonomiska rollen.
Modern användning
I modern tid finns ordet kvar i olika former och betydelser. I vissa länder används motsvarande titel för höga administratörer:
- I det moderna Italien och Rumänien är en quaestor en högre tjänsteman inom polisen, ofta motsvarande en regional polischef eller senior administrativ befattningshavare.
- I flera parlamentära församlingar, till exempel i vissa nationella parlament och i Europaparlamentet, finns quaestores (eller nationella motsvarigheter) som ansvarar för intern administration, ekonomi och ledamöternas praktiska frågor — en funktion som kan liknas vid en kassör eller intern förvaltare.
Betydelse och arv
Quaestorns utveckling illustrerar hur romerska ämbeten kunde förändras i takt med statens behov: från utredare och ekonomisk förvaltare i kungatiden och republiken till mer specialiserade och i vissa fall mer ceremoniella eller juridiska roller under kejsartiden. Titeln lever vidare i olika moderna administrativa och polisära sammanhang, vilket visar på en lång kontinuitet i bruket av historiska ämbetstitlar.
Frågor och svar
F: Vad är en quaestor?
S: En quaestor är en offentlig tjänsteman i det antika Rom.
F: Vad gjorde kvestorerna i det romerska riket?
S: I det romerska riket utsågs kvestorer av kungen för att utreda mord.
F: Vilken roll hade kvestorerna i den romerska republiken?
S: I den romerska republiken övervakade kvestorerna statskassan och utförde revisioner. Det var den lägst rankade befattningen i den offentliga förvaltningen.
F: Varför blev många människor som ville bli politiker kvestorer som ett första steg i sin karriär?
S: Eftersom det var den lägsta positionen i den offentliga sektorn var det många som ville bli politiker som blev kvestorer som ett första steg i sin karriär.
F: Hur ersattes kvestorerna under Romarriket?
S: Under romarriket ersattes kvestorerna först av prefekter (praefectus). Senare blev de befattningar som utsågs av kejsaren för att leda det kejserliga rådet och ta hand om petitionärer.
F: Hur använder det moderna Italien och Rumänien denna term i dag?
S: I dagens Italien och Rumänien är en Quaestor en högt uppsatt tjänsteman inom polisen.
Fråga: Vilka andra organisationer använder denna term för ekonomiska roller?
S: I vissa organisationer har en Quaestor ansvar för finanserna, vilket liknar en skattmästare i andra organisationer.
Sök