Rosiderna – stor klad av blommande växter: definition, arter & evolution
Upptäck Rosiderna — en stor klad med cirka 70 000 blommande växter: definition, viktiga arter, evolution och ursprung i kritaperioden.
Rosiderna är en stor grupp av blommande växter. Den omfattar cirka 70 000 arter, mer än en fjärdedel av alla angiospermer. Rosiderna ingår i de stora eudikotterna och bidrar starkt till florans mångfald i många ekosystem världen över.
Kännetecken
Det finns ingen enkel yttre egenskap som entydigt skiljer alla rosider från andra växter; kladen definieras i första hand av molekylära likheter i DNA. Som del av eudikotterna har rosiderna ofta (men inte alltid) den typiska eudikot-pollentypen med tre pollenporer (tricolpat pollen). Inom kladen finns stor morfologisk variation: träd, buskar, örter och klättrande former förekommer, liksom både enkla och sammansatta blad, samt enkel- till komplex blomuppbyggnad.
Klassificering
Rosiderna är indelade i 17 ordningar. Dessa ordningar utgör tillsammans cirka 140 familjer. Bland de välkända familjerna i gruppen finns till exempel Fabaceae (ärtväxter), Rosaceae (rosväxter), Brassicaceae (korsblommiga), Malvaceae (malvaväxter) och Rutaceae (citrusfamiljen). Den något ovanliga frasen "de bittergula citronerna" i tidigare texter syftar på familjen där citrusarterna ingår (Rutaceae), som innehåller många arter med aromatiska oljor och bittra ämnen.
Inom rosiderna brukar man också tala om två stora underklader som ofta benämns fabider (tidigare eurosider I) och malvider (tidigare eurosider II). Den moderna indelningen bygger i huvudsak på molekylär fylogeni (ex. APG-systemet) snarare än enbart morfologi.
Evolution och fossil
Fossila rosider är kända från kritaperioden. Molekylära klockan tyder på att rosiderna uppstod under Aptian eller Albian i kritaperioden, för mellan 125 och 99,6 miljoner år sedan (mya). Under krita skedde en snabb diversifiering av många angiospermgrupper, och rosiderna spelar en viktig roll i denna tidiga utveckling av blomväxterna. Fossil och molekylära data tillsammans visar både en gammal ålder för kladen och senare radiationshändelser som gav upphov till den stora mångfalden vi ser idag.
Olika definitioner
Tre olika definitioner av rosiderna används i litteraturen. Vissa författare inkluderar ordningen Saxifragales i rosiderna, andra utesluter den. Skillnaden beror på hur man avgränsar kladen i fylogenetiska analyser och vilka data (molekylära eller morfologiska) som betonas. Därför kan äldre och nyare källor ge något olika listor över vilka ordningar och familjer som räknas till rosiderna.
Ekologisk och ekonomisk betydelse
- Ekologi: Rosider återfinns i nästan alla typer av habitat — från tropiska regnskogar till tempererade lövskogar, gräsmarker och öknar — och utgör viktiga komponenter i många växtsamhällen.
- Ekonomi: Flera av världens viktigaste livsmedel, trädgårdsväxter och medicinalväxter tillhör rosiderna, till exempel frukter (äpplen, bär), baljväxter (bönor, ärtor), grönsaker ur korsblommiga familjen (kålväxter) och citrusfrukter. Många arter används också som prydnadsväxter, timmer och för produktion av oljor och eteriska ämnen.
Forskning och framtida förändringar
Taxonomin för rosiderna revideras fortlöpande i takt med nya molekylära studier och fossilfynd. Eftersom kladen är så artsrik och morfologiskt varierad kommer avgränsningar och undergrupper troligen fortsätta att finjusteras, vilket gör området aktivt och dynamiskt för botanisk forskning.
Sök