Kritaperioden (Krita) – geologi, tidsindelning och K/T-utdöendet

Kritaperioden: djupgående guide till geologi, tidsindelning och K/T‑utdöendet — från havens kritaavlagringar till meteoritens katastrof och livets förändring.

Kritaperioden var den längsta perioden i den fanerozoiska eon och varade cirka 80 miljoner år, ungefär från 145 till 66 miljoner år sedan (mya). Den följde på juraperioden och är den senaste perioden i den mesozoiska eran. Efter den kom den kainozoiska eran.

Även om den är känd för sin landfauna, var havsnivån under kritan mycket högre än idag. Nordamerika täcktes delvis av ett epikontinentalt innanhav och halva Storbritannien låg under vatten. Under den övre kritan avsattes krita, en typ av kalksten, i varma grunda hav. Krita består till 95-99 % av kokoliter, de kalciumkarbonatplattor (CaCO3) som små encelliga alger (kokolitophorider) producerar. Vid dess slut kom det berömda meteoritnedslaget som, tillsammans med den vulkaniska basalt som spottades ut på Deccanplattan (Indien), gjorde slut på så många av de dominerande livsformerna: se K/T-utdöendet.

Kritaperioden består av två mycket långa epoker:

• Övre krita 100,5 miljoner år sedan (mya) till 66 mya
• Nedre krita 145,5 mya till 100,5 mya.

Nedre kritan är med sina 45 miljoner år den längsta epoken i den fanerozoiska eon.

Geologi och havsnivå

Under kritan fortsatte kontinenternas fragmentation efter Pangeas sönderfall. Atlanten öppnades mer, och stora epikontinentala hav som Western Interior Seaway delade Nordamerika i två delar. Klimatet var huvudsakligen varmt (greenhouse) och polerna var i stort sett isfria, vilket bidrog till höga globala havsnivåer. Därför avsattes stora mängder sediment i grunda havsområden — i synnerhet kalkrika massor som senare bildade de välkända kritavlagringarna (t.ex. de vita klipporna vid Dover och kalkklippor i Danmark).

Krita (kalkstenstypen) består nästan uteslutande av mikroskopiska skal från kalkproducerande plankton (kokolitophorider) och i viss mån föraminiferer. Dessa sediment ackumulerades ofta i lugna, relativt grunda hav och bildar tjocka massor som kan synas i dagens berglager.

Klimat

Kritans klimat var varmare än dagens, med högre medeltemperaturer och högre luftfuktighet. Havscirkulationen, atmosfärens sammansättning (högre CO2-nivåer) och bristen på stora polarisklager gav en global uniformitet i temperaturer. Periodvis förekom dock kortare kylnings- eller uppvärmningshändelser kopplade till vulkanism, förändrad havscirkulation eller andra geologiska processer.

Liv och evolution

Kritaperioden rymde en rik och varierad flora och fauna:

• Dinosaurier: Många grupper dominerade landekosystemen, inklusive stora rovdinosaurier (t.ex. tyrannosaurider), stora växtätare (hadrosaurider, ceratopsier) och diverse andra linjer. Under kritan skedde en kraftig utveckling och diversifiering av flera dinosauriegrupper.
• Blomväxter (angiospermer): Kritan markerar den snabba spridningen och diversifieringen av blomväxter. Deras framgång förändrade landskapet och inverkade på evolutionen av pollinerande insekter och andra grupper.
• Fåglar och marginella dinosaurier: Fåglar (aviala dinosaurier) utvecklades och diversifierades under kritan, men de nu levande fåglarna härstammar från linjer som överlevde det stora utdöendet.
• Små däggdjur: Däggdjuren fanns redan, men var till största delen små och nattaktiva. Under kritans gång ökade deras mångfald gradvis, vilket banade väg för de snabba strukturomvandlingar som följde i kenozoikum.
• Havsliv: Havet hyser rik fauna: ammoniter och belemniter var vanliga bläckfiskliknande blötdjur (ammoniter dog ut vid gränsen), stora marina reptiler som mosasaurier och plesiosaurer dominerade, och kalkbildande plankton (kokoliter, foraminiferer) var viktiga för sedimentationen.
• Korall- och rudistrev: I flera områden tog rudister (bivalva) över rollen som revbyggare istället för stenkoraller under delar av kritan.

K/T-utdöendet (K–Pg) — vad hände vid slutet av kritan?

Gränsen mellan krita och paleogen (tidigare kallad K/T, numera ofta K–Pg för kridtiden–paleogen) markerar ett massutdöende för många arter omkring 66 miljoner år sedan. De viktigaste effekterna var:

• Extinktion av icke-fågel-dinosaurier: De mest ikoniska förlusterna var de stora icke-flygande dinosaurierna, men även många marina reptiler, ammoniter och andra grupper dog ut.
• Marina kollapsfenomen: Ett kraftigt fall i primärproduktionen i havet ledde till omfattande marina utrotningar. Vissa grupper av plankton överlevde, andra försvann eller minskade kraftigt.
• Orsakerna: Huvudhypoteserna kombinerar två stora händelser: det stora meteoritenedslaget som skapade Chicxulub-kratern på Yucatánhalvön och massiv vulkanism i Deccan Traps i det som nu är Indien. Nedslaget gav upphov till globalt utsläpp av stoft och svavel som blockerade solljus, medan vulkanismen både före, under och efter gränsen kan ha bidragit med långa perioder av utsläpp av växthusgaser och lokala katastrofer. Tillsammans orsakade dessa händelser snabba förändringar i klimat, ljus- och näringsförhållanden som många arter inte klarade av.
• Bevisen: Iridium-anomali i K–Pg-lagret, spheruler och mikroskopiska chockmineral (shocked quartz), samt upptäckten av Chicxulub-kratern är några av de starkaste bevisen för ett stort nedslag. Samtidiga stora lavaflöden i Deccan Traps syns i tidsskalan nära gränsen.

Betydelse för jordens historia

Kritaperioden var en tid av stora geologiska och biologiska förändringar som formade många av de moderniserade ekosystemen. Efter det stora utdöendet vid slutet av kritan öppnades nya ekologiska nischer — vilket möjliggjorde däggdjurens och fåglarnas snabba utveckling och ledde fram till den biologiska mångfald vi ser i kainozoikum.

Sammanfattning: Kritan (cirka 145–66 mya) var en lång och dynamisk period med höga havsnivåer, varmare klimat, omfattande kalkavsättningar (krita), spridningen av blomväxter och en rik mångfald av dinosaurier och marina djur — vilket slutade med ett dramatiskt massutdöende vid K/T-gränsen.

Frågor och svar

F: Vilken period följer efter kritaperioden?

F: Hur länge varade kritaperioden?

F: Hur många epoker ingår i kritaperioden?

F: Hur lång var den nedre krittidsepoken?

F: Vad består krita av?

F: Vad orsakade ett utdöende i slutet av den övre kritaperioden?

Sök med bokstav