Simson – biblisk domare i Domarboken, känd för sin övermänskliga styrka
Simson — biblisk domare i Domarboken, känd för övermänsklig styrka: från lejonmötet till tempelns fall. Upptäck hans liv, bedrifter och legendens bakgrund.
Simson är en av de mest kända figurerna i Domarboken (Domarboken 13–16) i den hebreiska Bibeln. Han förekommer även i Tanakh och i judisk tradition (se Talmud), och berättelsen om honom återges också av historikern Josephus i Antiquities of the Jews. I Bibeln framställs Simson som en domare och hjälte med ovanlig, i praktiken övermänsklig, styrka och som en central gestalti den folkliga kampen mot filistéerna.
Födelse och nazareiska kallelsen
Enligt Domarboken föds Simson efter ett gudomligt tillkännagivande till hans föräldrar, Manoa och hans hustru (Domarboken 13). En ängel förkunnar att modern ska föda en son som ska vara avskild åt Herren som nazarén (nazir). Nazareiskedomen innebar särskilda föreskrifter: ingen alkohol, inget orent kött och att håret inte fick klippas. Håret blir i berättelsen en symbol för hans kall och hans styrka.
Bedrifter och konflikter med filistéerna
Simson utmärker sig genom flera dramatiska bedrifter:
- Han dödar ett lejon med bara händerna (Domarboken 14).
- Efter att ha blivit förbigången i en tvist använder han ett käkben från en åsna för att slå ihjäl tusen män (Domarboken 15).
- Han sätter eld på filistéernas säd genom att låta bundna rävar springa genom fälten med facklor bundna vid svansarna.
- Han drar bort stadens portar och bär dem uppför ett berg, ett tecken på enorm fysisk styrka och symbolisk seger över fienderna.
Relationen till Delila och fångenskap
Berättelsen kulminerar i Simsons förhållande till kvinnan Delila, som i flera versioner av texten framstår som en filistéisk förrädare. Filistéerna mutar Delila för att få reda på hemligheten bakom Simsons styrka. Efter upprepade frågor avslöjar Simson att hemligheten är hans orörda hår. Delila låter hans hår klippas medan han sover, varefter han blir kraftlös, tillfångatas, blir blind och sätts i arbete i filistéernas fängelse där han mals vid kvarnar.
Det sista dramat och död
Berättelsen avslutas med att Simson, när hans hår börjar växa tillbaka, blir ledd in i filistéernas tempel där de firar och hånar honom. Han ber till Gud om kraft en sista gång och skjuter isär de pelare som bär upp templet, varvid byggnaden kollapsar och många filistéer – liksom Simson själv – dör (Domarboken 16). Händelsen ses ofta som både en personlig tragisk slutakt och en symbolisk handling i kampen mellan Israel och filistéerna.
Historisk och litterär tolkning
Scholars tolkningar av Simson varierar. En del ser berättelsen som en folklorecykel sammansatt av olika episoder med mytiska inslag; andra läser den som en teologisk kommentar över ledarskap, helighet och konsekvenserna av att bryta ett gudomligt löfte (nazareiskedomen). Teman som svaghet i mötet med frestelse, den ambivalenta hjälten och konflikten mellan Israel och de omgivande folken gör Simson till en rik figur för historisk, litterär och religiös analys.
Eftermäle och kulturen
Simsons dramatiska liv och död har inspirerat konst, musik och litteratur genom århundradena — från medeltida och renässansmålningar till operor och oratorier (t.ex. verk av kompositörer som Georg Friedrich Händel) och modern populärkultur. Han fungerar ofta som symbol för fysisk styrka, men också som varning för moraliska fallgropar och vikten av att hålla sina löften till Gud.
Grav och lokal tradition
Den lokala traditionen placerar Simsons grav i Tel Tzora i Israel, ovanför Sorekdalen, mellan städerna Zorah och Eshtaol. Där finns enligt traditionen två stora gravstenar som knyts till Simson och hans far Manoa, och platsen har länge förknippats med berättelsen (Domarboken 13:19–24). Dessa lokala minnesmärken bygger mer på långvarig muntlig och folklig tradition än på entydig arkeologisk dokumentation.
Sammanfattning: Simson framstår i Domarboken som en komplex och motsägelsefull hjälte — mänskligt svag för lockelser, men utrustad med gudomlig kraft. Hans berättelse är både ett dramatiskt äventyr och en moralteologisk text som fortsatt väcker intresse inom både religion, kultur och forskning.
Biografi
Tidigt liv
Simsons far Manoa och hans fru hade försökt få ett barn i många år när en ängel dök upp framför deras hus. Ängeln berättade för dem att de skulle få en son som skulle bli nasir. Barnet skulle aldrig klippa sitt hår, dricka vin eller röra vid en död person. En tid senare föddes Simson, och han lydde nasirernas lagar precis som ängeln hade sagt.
Första äktenskapet och lejonet
Simson såg en vacker filistékvinna när han vandrade genom Timna, en filistéstad. Han gick dit för att be hennes far om tillåtelse att gifta sig med henne. Filistéerna var på den tiden fiender till folket i Israel, så Samson visste inte hur hans far skulle reagera när han berättade nyheten för honom. När han var på väg hem hoppade ett lejon på honom. Han dödade lejonet med sina bara händer. Efter detta berättade han för filistékvinnan att han ville bli hennes make. Vid deras bröllop gav Simson de filistinska gästerna en gåta om lejonet. Hans fru berättade dock svaret för dem eftersom hon var hotad av männen, och Samson insåg att han inte kunde lita på henne. Efter bröllopet gavs hon till en annan man. Senare brändes Simsons hustru och svärfar till döds.
Delilah
Efter att hans första hustru hade dött hittade Samson en annan snygg filistinska kvinna. Hon hette Delila. Han visste inte att hon skulle förråda honom till filistéerna. Hon försökte många gånger få reda på hemligheten bakom hans stora styrka. Detta gjorde Samson mycket irriterad på henne. Efter en lång tid berättade Simson för Delila att han skulle bli svag om hans hår klipptes.
Hans tillfångatagande
Efter att ha fått reda på hemligheten bakom hans styrka berättade Delila om den för filistéernas armé. Hon sjöng honom till sömns vid sina fötter och kallade på en man som skulle raka Simsons huvud. Efter att ha blivit klippt blev Simson bunden medan han fortfarande sov. Han vaknade upp och försökte utan framgång att frigöra sig från de rep han var fastbunden med. Filistéerna tog tag i honom, stack ut hans ögon med sina svärd och förde honom till Gaza där han sattes i fängelse.
Simsons död
I fängelset arbetade Samson på ett löpband, en maskin som används för att mala spannmål. Han gjorde detta arbete i några månader tills hans hår växte långt igen. Därefter fördes han till ett tempel som hedrade filistéguden Dagon för att uppträda för folket som dyrkade Dagon. Medan han stod på scenen bad Simson en ung pojke i närheten att flytta honom mellan två pelare. Han tryckte isär pelarna med sin fulla styrka. Detta ledde till att templets tak föll ner ovanpå honom själv och hans filistinska publik. Simson dog tillsammans med tolv tusen av sina fiender, inklusive deras högsta ledare. Han besegrade fler filistéer med sin död än under sitt liv.
Etymologi för namnet
Samson, Shimshon (hebreiska: שמשון), standard Šimšon Tiberian Šimšôn; betyder "av solen" - kanske för att han var stark, eller "[En som] tjänar [Gud]" eller Shamshoun arabiska: شمشون eller Sampson grekiska: Σαμψών
Frågor och svar
F: Vem var Samson?
S: Samson är den tredje till sista domaren från det forntida Israels barn som nämns i Tanakh (den hebreiska bibeln) och Talmud.
F: I vilka böcker nämns Simson?
S: Samson beskrivs i Domarboken kapitel 13 till 16 och i Josephus Antiquities of the Jews.
F: Vad är Simson känd för?
S: Samson är känd för att ha fått stor styrka av Gud att använda mot dem som inte gillar honom och för att göra stora saker som vanliga människor inte kan göra.
Fråga: Kan du nämna några av de stora saker som Simson gjorde?
S: Samson dödade ett lejon med sina bara händer, besegrade en hel armé med bara en åsnas käkben att slåss med och fick ett tempel att falla samman.
F: Var tror man att Samson är begravd?
S: Samson tros ha begravts i Tel Thora i Israel ovanför Sore-dalen.
F: Vad finns i närheten av Samsons grav?
S: I närheten står Manoahs altare, som nämns i Domarboken 13:19-24.
F: Var ligger Samsons grav?
S: Samsons grav ligger mellan städerna Zora och Osthol.
Sök