Hebreiskan, ett semitiskt språk, är judarnas huvudspråk och ett av Israels officiella språk. Akademin för det hebreiska språket är den viktigaste institutionen för normering, ordbildning och språkvård i modern hebreiska och spelar en central roll i att ta fram officiella termer och rekommendationer.

Historia

Språket talades av israeliterna för flera tusen år sedan, särskilt under Bibelns tid då stora delar av de religiösa texterna skrevs på hebreiska. När kungadömet Juda erövrades av Babylonien fördes många judarna till fångenskap i Babylon, och arameiska blev då ett vanligt språk i vardagen. Efter exilen minskade hebreiskans användning i talat vardagsspråk, men språket bibehölls och utvecklades som liturgiskt och lärdomsspråk bland judiska lärda och i religiösa studier.

Återupplivandet av hebreiskan

I slutet av 1800-talet och under 1900-talet växte en rörelse för att göra hebreiskan till ett modernt, talat språk igen. Påverkade av nationalism och behovet av ett gemensamt språk för invandrade judar blev hebreiskan det officiella språket i det nybildade landet Israel 1948. Människor som kom till Israel från många olika länder och språkbakgrunder bestämde sig för att lära sig hebreiska som gemensamt språk, och språket återfick successivt sin roll i hemmet, i skolan, i politiken och i medierna. En viktig person i den moderna språkrörelsen var Eliezer Ben‑Yehuda, som aktivt arbetade för att skapa nya ord och sprida talad hebreiska.

Modern hebreiska och språkliga särdrag

Den moderna hebreiskan skiljer sig betydligt från den bibliska formen. Modern hebreiska har en förenklad grammatik, ändrade uttalsvanor och ett stort antal lånord från andra språk, framför allt engelska, men också från jiddisch, ryska, arabiskan och andra språk beroende på invandrargruppernas ursprung. Språket skrivs med det hebreiska alfabetet (alef-bet) från höger till vänster. Vokalljud markeras ibland med punkt- och strecksystemet kallat niqqud, men i vardaglig skrift (tidningar, böcker, skyltar) saknas vanligen niqqud.

  • Hebreiskan används i dag i utbildning, rättsväsende, politik, vetenskap, litteratur, massmedia och i vardagslivet i Israel.
  • Det talas som modersmål av ungefär 9–10 miljoner människor världen över (inklusive Israel och judiska samhällen i diasporan), och som andraspråk av många fler.
  • Det finns dialektala skillnader och variationer i uttal, t.ex. skillnader mellan israelisk standard (Ivrit) och olika religiösa eller diasporiska uttalstraditioner.

Hebreiskan betraktas ofta som ett av de få döda språket som har återupplivats till ett livskraftigt, vardagligt talat språk i modern tid, vilket gör dess historiska återkomst unik i språkhistorien.

Bibeln skrevs ursprungligen på biblisk hebreiska, biblisk arameiska och koinegrekiska.