Bauhaus – Tysk designskola som formade modernismen (1919–1933)

Bauhaus (1919–1933) — banbrytande tysk designskola som formade modernismen inom arkitektur, konst och design; ett arv som fortfarande påverkar möbler, fotografi och konstutbildning.

Bauhaus var en banbrytande design- och konstskola verksam 1919–1933 i Tyskland. Den räknas allmänt som 1900‑talets mest inflytelserika konst‑ och designinstitution och var en viktig drivkraft bakom modernismen. Skolan undervisade och forskade inom måleri, fotografi, reklam, vävning, arkitektur, möbeldesign och formgivning av vardagsföremål. Det arbete som skapades vid Bauhaus och dess undervisningsmetoder hade ett världsomspännande inflytande på konst, design, fotografi, arkitektur och konstutbildning.

Skolan bildades efter första världskriget och kallades formellt "Staatliches Bauhaus" 1919–1932 eftersom den under den tiden hade statligt stöd. Den grundläggande idén var att bryta ned gränsen mellan konst och hantverk och skapa en gemensam, användbar formgivning för industriproduktion — ett slags Gesamtkunstwerk (totalverk) där funktion, materialkännedom och enkel form var centrala ideal.

Från 1919 till 1925 låg skolan i Weimar i delstaten Thüringen. Under ledning av Walter Gropius flyttades verksamheten senare till Dessau i delstaten Sachsen-Anhalt; flytten genomfördes 1925 och den särskilt ritade Bauhausbyggnaden i Dessau stod klar 1926. Från slutet av 1932 till april 1933 försökte skolan fortsätta som privatfinansierad institution i Berlin. Under 1933 stängdes Bauhaus slutgiltigt efter påtryckningar från de nya nazistiska makthavarna.

Pedagogiken var experimentell och verkstadsbaserad. Undervisningen kombinerade teoretiska kurser med praktiskt arbete i specialiserade verkstäder. En viktig del var den inledande grundkursen (Vorkurs) som introducerade studenterna i material, formprinciper och komposition; kursens innehåll utvecklades tidigt av bland andra Johannes Itten och senare av bland andra László Moholy‑Nagy och Josef Albers.

Vid Bauhaus fanns flera specialverkstäder, bland annat:

• Textilverkstaden – utvecklade nya vävtekniker och mönster, med viktiga kvinnliga formgivare.
• Metall- och möbelverkstäder – där bland annat banbrytande stålmöbler och den tidslösa industridesignen växte fram.
• Keramik, glas och måleri – där materialstudier och färgteori var i fokus.
• Scenografi – teater- och rörelseexperiment, exempelvis med Oskar Schlemmer.

Bland lärare och konstnärer som var verksamma vid Bauhaus fanns flera av 1900‑talets mest framträdande namn: grundaren Walter Gropius, Ludwig Mies van der Rohe, Wassily Kandinsky, Lyonel Feininger, Paul Klee, László Moholy‑Nagy, Marcel Breuer, Josef Albers, Anni Albers, Oskar Schlemmer och Hannes Meyer. Många av eleverna och lärarna blev senare ledande gestalter inom internationell modernism.

Efter skolans nedläggning spreds Bauhaus‑idéerna över världen när många lärare och elever emigrerade. Deras arbete och undervisning påverkade bland annat designutbildningar i USA och skapandet av nya institutioner (till exempel László Moholy‑Nagys senare skola i Chicago och Josef Albers undervisning i USA). Bauhaus inflytande syns tydligt i funktionalistisk arkitektur, modern möbeldesign, typografi, industridesign och i hur konst‑ och designutbildningar organiseras än idag.

Exempel på Bauhaus‑arv i praktiken är användningen av enkla geometriska former, prioritering av funktion före ornament, experiment med nya industriella material (stål, glas, betong) och samarbeten mellan konstnärer, hantverkare och ingenjörer. I möbeldesignen lyser detta igenom i verk som Marcel Breuers rörstolsdesign och i textilernas enkla, grafiska mönster från verkstäderna.

Dess tidigare byggnader i Weimar och Dessau blev 1996 gemensamt upptagna på Unescos världsarvslista. Byggnaderna, de bevarade verkstäderna och arkivmaterialet är viktiga källor för förståelsen av Bauhaus roll i modernismens historia och för efterföljande generationers syn på formgivning och arkitektur.

Bauhaus betydelse ligger inte bara i enskilda produkter eller byggnader utan i en hel pedagogisk och estetisk omställning: en strävan att förena konst och teknik, att göra god formgivning tillgänglig för vardagen och att forma den moderna världen genom funktionell, rationell och experimentell design.

Frågor och svar

F: Vad är Bauhaus?

F: Vilken typ av konst främjade Bauhaus?

F: Vilka ämnen undervisades vid Bauhaus?

F: Hur påverkade det arbete som producerades vid Bauhaus världen?

F: Var låg Bauhaus?

Fråga: Vilka var några av de berömda konstnärer och arkitekter som arbetade vid Bauhaus?

F: Har de tidigare byggnaderna i Bauhaus erkänts av Unesco?

Sök med bokstav