The Killing of a Sacred Deer är en psykologisk thriller och skräckfilm från 2017. Filmen är regisserad av Yorgos Lanthimos. Den berättar historien om en kirurg som har ett familjeband med en ond och ondskefull tonårspojke. Resultatet blir katastrofalt. Lanthimos och Efthymis Filippou vann priset för bästa manus vid filmfestivalen i Cannes.
Handling
Filmen följer den framgångsrike hjärtkirurgen Steven och hans familj när deras till synes trygga tillvaro störs av den unge Martin. Relationerna mellan dem utvecklas från vänskapliga till allt mer hotfulla, och Martin framställer krav som tvingar Steven att fatta omöjliga, moraliskt förödande beslut. Berättelsen använder element från grekisk tragedi för att utforska teman som skuld, balans och vedergällning.
Medverkande och produktion
- Regi: Yorgos Lanthimos
- Manus: Yorgos Lanthimos och Efthymis Filippou
- I rollerna: Colin Farrell, Nicole Kidman, Barry Keoghan (bland andra)
- Foto: Thimios Bakatakis
- Musik: John Murphy
- Klippning: Yorgos Mavropsaridis
- Längd: cirka 121 minuter
Stil och teman
Filmen präglas av Lanthimos karaktäristiska, distanserade stil: avskalade miljöer, kylig färgpalett, formaliserad dialog och en obehaglig, ibland absurd stämning. The Killing of a Sacred Deer balanserar mellan psykologisk skräck och svart komedi samtidigt som den ställer frågor om ansvar, etik och vad en familj är beredd att offra för att överleva. Den tydliga kopplingen till antik tragedi förstärker känslan av oundvikligt öde.
Mottagande
Filmen delade kritiker och publik — många berömde skådespeleriet, särskilt Colin Farrell och Barry Keoghan, manusets originalitet och regissörens konstnärliga risker. Samtidigt kritiserades den av vissa för sin kyliga ton och sin obarmhärtiga behandling av ämnen som lidande och ansvar. Priset för bästa manus i Cannes 2017 är en av filmens mest framträdande utmärkelser.
Varför se filmen?
Om du uppskattar filmer som blandar psykologiskt drama med surrealistisk, moralisk prövning och en kompromisslös regissörsstämma är detta en film värd att se. Den utmanar känslor mer än den ger bekvämliga svar och lämnar mycket åt åskådarens tolkning.