To a Mouse – Robert Burns dikt (1785): bakgrund, citat & inflytande

Upptäck Robert Burns' dikt "To a Mouse" (1785): bakgrund, ikoniska citat som inspirerade Steinbeck, tolkningar och diktens kulturella inflytande.

Författare: Leandro Alegsa

"To a Mouse, on Turning Her Up in Her Nest with the Plough" (även känd som "To a Mouse") är en dikt skriven av Robert Burns. Dikten skrevs på skotska 1785. "To a Mouse" handlar om en ung man som av misstag vänder upp jorden i ett musbo.

John Steinbeck namngav sin novell Of Mice and Men efter en rad i den sjunde strofen i dikten. Denna rad är: "The best laid schemes o' mice an' men / Gang aft agley" ("De bästa planerna hos möss och människor / Går ofta snett").




 

Bakgrund och publicering

To a Mouse skrevs 1785 av Robert Burns, som då arbetade som bonde och poet i sydvästra Skottland. Dikten uppstod enligt traditionen när Burns plöjde ett fält och av misstag blottlade ett musbo — mötet mellan människans arbete och naturens skörhet gav upphov till dikten. Den publicerades senare i samlingen Poems, Chiefly in the Scottish Dialect (Kilmarnock-utgåvan), vilket bidrog till att etablera Burns som en framträdande röst i skotsk litteratur.

Språk och stil

Dikten är skriven på skotska (Scots), ett germanskt språk/dialekt som skiljer sig från standardengelska i vokabulär, stavning och uttal. Burns använder en samtalston, dialektala uttryck och levande bildspråk. Den mest kända inledningen lyder:

"Wee, sleekit, cow'rin, tim'rous beastie" — ofta översatt till svenska som "Liten, slank, skygg, fruktansvärd varelse" eller mer utförligt "Litet, slätt, krypande, blyg litet djur". Denna rad sätter tonen: en blandning av medkänsla, humor och eftertanke.

Teman och tolkning

  • Medkänsla mellan människa och djur: Berättaren visar en omtanke för musen, erkänner djurets rätt att leva och värdesätter dess ansträngningar att överleva.
  • Planer och oförutsägbarhet: Den berömda raden "The best laid schemes o' mice an' men / Gang aft agley" fångar temat om hur både djurs och människors planer ofta störs av yttre omständigheter.
  • Ödmjukhet och självrannsakan: Genom att jämföra människans och musens situation fördjupar Burns insikten om människans begränsningar och sårbarhet.
  • Pastoral och social kontext: Dikten utspelar sig i en lantlig miljö och reflekterar bondelivets realiteter — arbete, natur och beroende av årstidernas växlingar.

Form och struktur

Burns kombinerar vardagligt tal med poetiska figurer. Dikten har en naturlig rytm och använder rim och inre musikalitet som gör den lätt att recitera. Genom det dialektala språket får tonen en nära, personlig karaktär som bidrar till diktens varaktiga popularitet.

Citat

Förutom den redan nämnda raden ur sjunde strofen är inledningen särskilt känd:

"Wee, sleekit, cow'rin, tim'rous beastie, / O, what a panic's in thy breastie!"

En fri svensk återgivning: "Lilla, slanka, krypande, blyga varelse, / ack vilken panik som bor i ditt lilla bröst!"

Inflytande och mottagande

Dikten blev snabbt populär och räknas i dag som ett av Burns mest älskade verk. Den influera många senare författare och konstnärer; den mest kända referensen är John Steinbecks novell Of Mice and Men, som lånar sin titel från Burns rader. Citatet om de "bästa planerna" används ofta i vardagligt tal och i litterära samtal för att beskriva hur välgjorda planer ändå kan störas av oförutsedda händelser.

Eftermäle

Robert Burns ses fortfarande som Skottlands nationalpoet och hans dikter, särskilt de skrivna på skotska, har översatts och tolkats världen över. "To a Mouse" fortsätter att läsas för sin blandning av enkel mänsklig värme, filosofisk skärpa och språklig kraft — en dikt som påminner om vår gemensamma utsatthet och om vikten av omtanke, även mot de minsta varelserna.

Dikten

Burns ursprungliga

Standardöversättning på engelska

En liten, snygg, kofan, tim'rous beastie,

O, vilken panik i din bröstkorg!

Du behöver inte börja så hastigt,

         Med en kivande brÃ¥kig brÃ¥kstake!

Jag skulle vilja rinna och jaga dig

         Med mördande pattle!

Jag är verkligen ledsen över människans herravälde

Har brutit naturens sociala förening,

Och rättfärdigar den dåliga åsikten,

         Det fÃ¥r dig att förskräckas,

På mig, din stackars, jordiska följeslagare,

         En meddödlig medmänniska!

Jag tvivlar inte på det, Whyles, men du kan stjäla;

Vad händer då? stackars djur, du får leva!

En daimen-icker i en thrave

         "S a sma"-begäran:

Jag ska få en välsignelse med laven,

         Och du kommer aldrig att missa det!

Även ditt lilla hus är förfallet!

Det är löjligt att vinna!

Och ingenting, nu, för att vara stor en ny ane,

         O' dimma grönt!

Och dystra decembervindar följer med,

         Baith snell and' keen!

Du såg åkrarna som var kala och öde,

En trött vinter kommer snabbt,

Och mysigt här, under blåsten,

         Du tänkte att du skulle bo där,

Tills den grymma skären kraschar förbi

         Ut genom din cell.

Den där lilla högen av löv och klibbal

Har kostat dig pengar för en trött gnagare!

Nu är du utvisad, för din besvärlighet,

         Men hus eller hald,

För att ta upp vinterns snöiga dribblande,

         Och cranreuch cauld!

Men Mousie, du är ingen thy-lane,

Det kan vara förgäves att visa att förutseende är förgäves:

De bästa planerna av möss och människor

         GÃ¥ng akterut,

Och lämnar oss inget annat än sorg och smärta,

         För utlovad glädje!

Ändå är du välsignad, jämfört med mig!

Det är bara nuet som berör dig:

Men Och! Jag kastar min e'e bakåt,

         PÃ¥ utsikterna trÃ¥kiga!

Och även om jag inte kan se framåt, gissar jag och fruktar!

Lilla, listiga, kuvade, skygga lilla djur,
Åh, vilken panik är det i ditt bröst!
Du behöver inte ge dig iväg så hastigt
med ditt hastiga skutt
Jag skulle ogärna springa och jaga dig
med en mördande plogstaffel.

Jag beklagar verkligen att människans herravälde
har brutit naturens sociala förening,
och rättfärdigar den dåliga åsikt
som får dig att förskräckas
över mig, din stackars, jordfödda kamrat
och dödlige medmänniska!

Jag tvivlar inte, ibland, men du kan stjäla;
vad händer då? Stackars lilla djur, du måste leva!
Ett öron på tjugofyra skördar
är en liten begäran;
jag skall få en välsignelse med det som är kvar,
och aldrig missa det.

Även ditt lilla hus ligger i ruiner!
 Dess svaga väggar sprids av vindarna!
Och ingenting nu, för att bygga ett nytt,
av grovt gräs grönt!
Och de bistra
och bittra
decembervindarna är på väg!

Du såg åkrarna kala och ödsliga,
och den tröttsamma vintern närmade sig.
Och
du tänkte bo
mysigt här, under blåsten, tills den
grymma plogen gick
igenom din cell.

Den lilla biten av löv och stubb,
har kostat dig många tröttsamma napp!
Nu är du utlämnad, för all din möda,
utan hus eller husrum,
för att uthärda vinterns snöiga dribbel
och isfrostkyla.

Men lilla mus, du är inte ensam om att
visa att framsynthet kan vara förgäves: De
bästa planerna av möss och människor
går ofta snett och
lämnar oss inget annat än sorg och smärta i
stället för utlovad glädje!

Ändå är du välsignad jämfört med mig!
 Nuet berör bara dig:
Men åh! Jag kastar min blick bakåt,
på dystra framtidsutsikter!
Och framåt, fastän jag inte kan se,
gissar jag och fruktar!

 

Frågor och svar

Fråga: Vem skrev dikten "Till en mus"?


S: Robert Burns skrev dikten "To a Mouse".

F: På vilket språk skrevs dikten?


S: Dikten skrevs på skotska.

F: När skrevs dikten?


S: Dikten skrevs 1785.

F: Vilken rad från sjunde strofen som John Steinbeck gav namn åt sin novell Of Mice and Men?


Svar: Den rad som John Steinbeck döpte sin novell Of Mice and Men efter är "The best laid schemes o' mice an' men / Gang aft agley" ("De bästa planerna hos möss och människor / Går ofta snett").


Sök
AlegsaOnline.com - 2020 / 2025 - License CC3