Beteendeekonomi
Beteendeekonomi är en mindre del av ekonomin som kombinerar vad vi vet om psykologi med vad vi vet om ekonomi. Normalt tar ekonomin inte hänsyn till hur människor faktiskt tänker, utan förenklar istället beslutsfattandet för att göra ekonomiska modeller lättare att förstå. Detta är dock inte en fullständig bild av hur världen, och ekonomin, verkligen fungerar. Normalt antar ekonomer att människor är rationella, vilket innebär att de fattar bra beslut vid rätt tidpunkt med hjälp av all information. I verkligheten gör människor inte så. De har problem med självkontroll, problem med tiden och gör olika val beroende på hur besluten presenteras för dem. Beteendeekonomer tittar på de problem och begränsningar som finns i världen och som uppstår när verkliga människor ställs inför beslut.
Historia
Studiet av beteendeekonomi började verkligen utvecklas i mitten och slutet av 1900-talet. Psykologerna Amos Tversky och Daniel Kahneman skrev en artikel som kallades "Prospect Theory", som handlade om att det sätt på vilket valen presenteras för någon är lika viktigt som själva valen när en person fattar ett beslut. Senare skapade Hersh Shefrin och Richard Thaler en sparmodell som förklarar hur människor inte kommer på hur mycket de ska spara och spendera för att hålla sig på en konstant nivå. Människor spenderar hellre mer nu, eftersom människor föredrar tillfredsställelse i en nära framtid. År 1994 anställde Harvard University en professor som undervisade i beteendeekonomi som ett eget ämne. Nu hjälper beteendeekonomi till att förklara många komplexa saker som människor gör. Det finns många tillämpningar av forskningen, t.ex. hur man kan göra den offentliga politiken mer effektiv eller tillämpningar inom marknadsföring och reklam. Det finns också andra studieområden som förgrenar sig från beteendeekonomi, till exempel beteendeekonomi, som handlar om hur människor gör investeringar.
Ämnen
Beteendeekonomi kan förklara många olika typer av mänskliga handlingar. Några av ämnena inom området är:
Förlustaversion/Prospektteori: Människor blir mer upprörda av förluster än de blir glada av vinster av samma storlek. Detta är viktigt för hur människor tänker om att ta risker. Relaterad är dispositionseffekten, som är nära besläktad med beteendeekonomi. Dispositionseffekten är en tendens för investerare att behålla förlorande aktier för länge och sälja vinnande aktier för tidigt. Detta begrepp är relaterat till förlustaversion, eftersom investerarna skjuter upp att göra sina förluster till verklighet. Det beteendeekonomiska begreppet "status quo bias" är också relaterat till detta. Detta förklarar att människor, i motsats till vad ekonomerna skulle förvänta sig, verkar gilla sitt nuvarande tillstånd mer än något annat tillstånd som de ser som annorlunda.
Mental redovisning: Människor har separata mentala konton när det gäller att spendera och spara. Varje mentalt konto är kopplat till en annan grad av vilja att spendera, och människor tilldelar aktiviteter till mentala konton.
Förankring/status quo-bias: När människor automatiskt får ett alternativ tenderar de att vilja stanna kvar vid det valet, oavsett om det är det bästa för dem eller inte.
Obegränsad egoism: Människor drivs oftast av egenintresse och agerar på ett sätt som ger det bästa resultatet för dem själva.
Obegränsad viljestyrka: Individer saknar självkontroll. Även när de vet vad som är bäst för dem tenderar de att agera annorlunda. Människor är också i viss mån medvetna om sin begränsade viljestyrka.
Applikationer
Nu när beteendeekonomi ökar i popularitet och fler samhällsvetare forskar om ämnet blir det allt vanligare att tillämpa idéerna. Om man genom att formulera ett val på ett visst sätt kan "knuffa" någon till att fatta ett bättre beslut, kan de som ansvarar för att skapa alternativ använda sig av detta för att åstadkomma ett bättre resultat. Dessa resultat kan vara allt från ökad fysisk aktivitet till minskad fetma och förändrade matvanor, till minskad energiförbrukning eller omformning av regeringspolitiken. I framtiden är förhoppningen att små förändringar ska ge allmänheten stora fördelar. I Danmark använder den danska regeringen konceptet förankring för att öka antalet förare som är organdonatorer. I USA har Vita huset anlitat Cass Sunstein, en beteendeekonom, för att hjälpa till att vägleda beslutsfattare. Richard Thaler arbetar också i det amerikanska kabinettet i den nya gruppen för beteendeinsikt. USA, liksom Storbritannien, har övervägt tanken på att standardalternativ ska bidra till att öka pensionssparandet.
Problem
Ett av de största argumenten som ekonomer har mot beteendeekonomi är att en stor del av forskningen kommer från småskaliga forskningsdata i stället för från verkliga källor. Dessutom använder många beteendeekonomiska forskare högskolestudenter i sina studier. Högskolestudenter har mindre erfarenhet än normala individer. Eftersom denna population är en dålig representation av en genomsnittlig person kan data visa andra resultat än de borde.
Vissa psykologer menar att beteendeekonomi är ett steg i rätt riktning när det gäller att förklara varför människor agerar som de gör, men att forskningen fortfarande ligger långt efter. De anser att den bara förändrade den traditionella neoklassiska ekonomiska teorin, när de behöver titta djupare på vad som faktiskt händer på en mer psykologisk och intellektuell nivå.
Frågor och svar
F: Vad är beteendeekonomi?
S: Beteendeekonomi är en del av nationalekonomin som kombinerar psykologi med nationalekonomi för att bättre förstå hur människor fattar beslut.
F: Varför tar ekonomi normalt inte hänsyn till hur människor faktiskt tänker?
S: Ekonomi tar normalt inte hänsyn till hur människor faktiskt tänker eftersom det förenklar beslutsfattandet för att göra ekonomiska modeller lättare att förstå.
F: Vad antar ekonomer om människor när det gäller beslutsfattande?
S: Ekonomer antar att människor är rationella, vilket innebär att de fattar bra beslut vid rätt tidpunkt med hjälp av all information.
F: Hur beter sig människor i verkliga livet som skiljer sig från de antaganden som görs av ekonomer?
S: I verkliga livet kan människor ha problem med självkontroll, problem med tid och göra olika val beroende på hur besluten presenteras för dem.
F: Vad fokuserar beteendeekonomer på?
S: Beteendeekonomer fokuserar på de problem och begränsningar som uppstår när verkliga människor ställs inför beslut.
F: Hur kan beteendeekonomi hjälpa oss att förstå världen?
S: Beteendeekonomi kan bidra till att förstå världen genom att ta hänsyn till hur verkliga människor tänker och fattar beslut, istället för att anta att alla är helt rationella.
F: Vad är den största skillnaden mellan traditionell ekonomi och beteendeekonomi?
S: Den största skillnaden mellan traditionell ekonomi och beteendeekonomi är att traditionell ekonomi utgår från att människor är rationella, medan beteendeekonomi tar hänsyn till hur verkliga människor faktiskt fattar beslut.
