Urmakaranalogin
Analogin med urmakaren är ett teleologiskt argument. Enkelt uttryckt säger det att eftersom det finns en design måste det finnas en designer. Analogin är viktig inom naturteologin där den används för att visa att Gud finns och för att stödja idén om intelligent design. William Paley (1743-1805) gav en av de mest kända förklaringarna till detta i sin bok Natural Theology, som publicerades 1802: "Den som hittar ett fickur på en åker kommer att inse att det har utformats på ett intelligent sätt; levande varelser är lika komplexa och måste vara resultatet av en intelligent konstruktörs arbete". År 1859 gav Charles Darwin en annan förklaring till denna komplexitet. Enligt Darwin är komplexiteten ett resultat av kontinuerlig anpassning. Paley var dock inte den förste som använde sig av analogin. Bernard le Bovier de Fontenelle brukar anses ha gjort det, då han använde den i sitt verk Conversations on the Plurality of Worlds, som publicerades 1686.
Det finns tre huvudpunkter för kritiken mot analogin med urmakare:
Frågor och svar
F: Vad är urmakaranalogin?
S: Urmakaranalogin är ett teleologiskt argument som säger att eftersom det finns en design, så måste det finnas en designer.
F: Vad är naturlig teologi?
S: Naturlig teologi är en gren av teologin som använder förnuft och studier av den naturliga världen för att förstå Guds existens och natur.
Fråga: Vem kom på analogin med urmakaren?
S: Bernard le Bovier de Fontenelle anses vara den som först använde urmakaranalogin i sitt verk Conversations on the Plurality of Worlds som publicerades 1686. William Paley gav en av de mest kända förklaringarna till den i sin bok Natural Theology, publicerad 1802.
F: Hur stöder Watchmaker-analogin idén om intelligent design?
S: Urmakaranalogin stöder idén om intelligent design genom att föreslå att levande varelser är lika komplexa som ett fickur och måste vara resultatet av en intelligent designers arbete.
F: Vad är den huvudsakliga kritiken mot urmakaranalogin?
S: De tre viktigaste punkterna i kritiken mot urmakaranalogin är att det är en analogi och inte ett bevis, att den inte återspeglar komplexiteten hos biologiska organismer och att den väcker frågan om vem som utformade designern.
F: Vilken är den alternativa förklaring till komplexiteten som Charles Darwin tar upp?
S: Enligt Charles Darwin är den komplexitet som framhävs i urmakaranalogin ett resultat av fortlöpande anpassning.
F: Vad är skillnaden mellan urmakaranalogin och teorin om intelligent design?
S: Urmakaranalogin är ett teleologiskt argument som tyder på att det finns en intelligent designer, medan teorin om intelligent design är en modern vetenskaplig teori som tyder på att vissa egenskaper i den naturliga världen kan förklaras av en intelligent orsak snarare än naturliga orsaker.
