Zhejiangopterus är en pterosaurie som hittades i Kina. Den levde i slutet av kritaperioden (sen krita) och är ett av de bättre kända exemplen på de tandlösa, långhalsade pterosaurierna som ofta placeras inom gruppen Azhdarchoidea.
Fynd och betydelse
Minst sex exemplar av vuxna individer har hittats, vilket är ovanligt bra för pterosaurier och gör att forskare kan studera variation mellan individer och förstå skelettets uppbyggnad i detalj. Fynden kommer från norra delen av Kina och visar ofta välbevarade delar av skalle, hals och kroppsskallett.
Storlek och vingspann
Zhejiangopterus var en måttligt stor pterosaurie. Dess vingspann uppskattades först till omkring fem meter i äldre uppskattningar, men senare studier har justerat detta till cirka 3,5 meter (11 fot). Denna storlek placerar den bland de medelstora pterosaurierna — stor nog att kunna glidflyga effektivt men inte i samma storleksklass som de största azhdarchiderna.
Skalle, nacke och kroppsbyggnad
Kraniet var långt, lågt och väl välvt och saknade en framträdande "köl" eller annan dekorativ kam som ses hos vissa andra pterosaurier. Näbben var lång, tunn, spetsig och helt tandlös, vilket tyder på en födostrategi utan tuggning — troligen plockning eller gripande av byten.
Halsryggarna var långsträckta och gav ett proportionellt långt och rörligt halsstycke, något som är typiskt för azhdarchoida pterosaurier. De sex första ryggkotorna hade smält samman till en stabil enhet (notarium), vilket hjälpte bröstkorgen att stå emot de krafter som uppstår vid vingarnas rörelser.
Skelettdetaljer
Flera par revben på magen (gastralia) har bevarats i vissa exemplar, vilket ger information om bukhålans form och muskulatur. Lårbenet (femur) var ungefär hälften så långt som överarmsbenet (humerus) och beskrivs som relativt kraftigt men tunt—en byggnad som gör bakbenen kortare i förhållande till vingarna. Vingarna i sig var korta men robusta, vilket antyder en kombination av aktiv flapping och glidflygning, snarare än extremt långdistansseglare.
Systematik och levnadssätt
Zhejiangopterus placeras vanligen inom Azhdarchoidea (och ofta i Azhdarchidae), en grupp pterosaurier kända för sina långa nackar, tandlösa näbbar och ofta markinriktade jaktvanor. Den exakta ekologiska nischen är osäker, men utifrån skelettets byggnad föreslås att den kunde ta byten från marken eller grunda vattenområden — exempelvis små ryggradsdjur, ryggradslösa djur eller kadaverbitar som den plockade upp med sin spetsiga näbb.
Sammanfattning
Zhejiangopterus är ett viktigt fossil för förståelsen av senkritas pterosaurier i Asien. Flera välbevarade exemplar har gett insikt i anatomi, proportioner och möjliga levnadssätt hos en medelstor, tandlös pterosaurie med en lång hals, en smal näbb och ett skelett anpassat för både stabilitet och effektiv flygning.