"1979" är en låt av det amerikanska alternativa rockbandet The Smashing Pumpkins. Den släpptes som den andra singeln från deras tredje studioalbum Mellon Collie and the Infinite Sadness. "1979" skrevs av frontmannen Billy Corgan och innehåller loopar och samplingar som inte var som tidigare Smashing Pumpkins-låtar. Låten var populär bland kritiker och fans; Allmusic's Amy Hanson kallade den för en "något överraskande hit". Låten var nominerad till årets skiva och bästa rockframträdande av en duo eller grupp med sång vid Grammy Awards. De vann en MTV Video Music Award för bästa alternativa video.
Bakgrund och inspelning
"1979" skrevs av Billy Corgan som en reflekterande och nostalgisk skildring av ungdomstid i förorterna. Låten spelades in under sessionsen för Mellon Collie and the Infinite Sadness och skiljer sig från bandets mer hårda och gitarrdrivna spår genom att använda loopade rytmer och samplingar, vilket gav ett mer drömskt, atmosfäriskt sound. Producenter på albumet var bland annat Flood, Alan Moulder och Billy Corgan själv.
Komposition och text
Musikaliskt är "1979" mindre aggressiv än många av bandets tidigare singlar. Den bygger på ett sparsmakat arrangemang med dovt elgitarrspel, elektroniskt präglade trumloopar och en lätt melankolisk melodi. Texten är introspektiv och handlar om minnen från tonåren, rastlöshet och känslan av att vara mellan barndom och vuxenliv. Corgans sångstil i spåret är återhållsam och bidrar till låtens nostalgiska prägel.
Musikvideo
Musikvideon till "1979" regisserades av Jonathan Dayton och Valerie Faris och visar bilder av ungdomar som driver runt i förstäderna, små stöldturnéer, drömska scener och korta vardagsögonblick. Videon fångade låtens vemodiga atmosfär och vardagliga nostalgi, vilket bidrog till dess popularitet. Videon belönades med en MTV Video Music Award för bästa alternativa video.
Mottagande och utmärkelser
Låten mottogs väl av både kritiker och publik. Förutom beröm från publikationer som Allmusic bidrog den breda radiouppspelningen till att göra låten till en av bandets mest igenkännliga och radiovänliga spår. Mellon Collie and the Infinite Sadness nominerades till Album of the Year vid Grammy Awards, och "1979" fick nomineringar för sin prestation inom rockkategorierna. Videon och singelns genomslag har senare ofta lyfts fram som exempel på bandets förmåga att kombinera alternativa toner med populär framgång.
Listplaceringar och kommersiell framgång
"1979" fick omfattande radiospel och nådde höga placeringar på alternativa radiolistor samt etablerade sig på singellistor i flera länder. Låten bidrog till albumets kommersiella framgång och till att cementera The Smashing Pumpkins som ett av 1990-talets mest inflytelserika alternativa rockband.
Liveframträdanden och arv
"1979" blev snabbt en stapelvara i bandets liveset och spelas ofta på konserter tack vare sin melodiska och publikvänliga karaktär. Låten har efter hand blivit en av gruppens mest kända och har kvar sin plats i populärkulturen som ett uttryck för 1990-talets alternativa rock och nostalgiska skildringar av ungdomstid.
Personer och medverkande
- Billy Corgan – sång, gitarr, låtskrivare
- James Iha – gitarr
- D'arcy Wretzky – bas, bakgrundssång
- Jimmy Chamberlin – trummor (spåret kännetecknas dock av loopade trumrytmer och samplingar)
- Producenter: Flood, Alan Moulder och Billy Corgan
Format och låtlista (urval)
Singeln släpptes i flera format med olika b-sidor och remixer. Vanliga tillägg på olika utgåvor inkluderade liveinspelningar och tidigare icke-albumspår, vilket var vanligt för singelutgivningar på 1990-talet.
Sammanfattningsvis är "1979" en viktig låt i The Smashing Pumpkins katalog: en nostalgisk, experimentell men radiofångande singel som hjälpte till att bredda bandets uttryck och nå en större publik.