Presidentvalet i Frankrike 2017 – bakgrund, kandidater och resultat

Bakgrund och politisk kontext

Inför valet fanns en stark känsla av politisk omvälvning: traditionella etablerade partier försvagades och nya rörelser utmanade spektret från höger till vänster. Den dåvarande presidentens beslut att inte söka omval bidrog till en öppen kandidatfält och intensifierad debatt om ekonomi, säkerhet och Europas framtid. Beslutet att inte ställa upp för en andra mandatperiod kommenterades brett, till exempel i uttalanden om presidentskapet.

Kandidater och politiska riktningar

Valet präglades av många kandidater från såväl nya rörelser som etablerade partier. Bland de mest uppmärksammade var:

• Emmanuel Macron från rörelsen En Marche!, en centristisk och pro-europeisk kandidat.
• Marine Le Pen, ledare för det som tidigare kallats Nationella fronten, med en nationalistisk och migrationskritisk profil.
• François Fillon, företrädare för konservativa Republikanerna (The Republicans).
• Benoît Hamon från Socialistpartiet, som representerade den traditionella vänstern.
• Jean-Luc Mélenchon med vänsterpopulistiska La France insoumise.
• Flera mindre eller mer perifera kandidater som François Asselineau, Nicolas Dupont-Aignan och andra bidrog till det breda urvalet av alternativ.

Valförlopp och resultat

I första omgången framträdde en fragmenterad väljarkår där flera kandidater fick betydande stöd. Den första omgången hölls i april 2017 och ledde till att Emmanuel Macron och Marine Le Pen gick vidare till andra omgången. Resultatet från första omgången visade Macron i ledningen och Le Pen på andra plats med närliggande andelar av rösterna. För officiella siffror från första omgången, se första omgångens resultat.

I den andra omgången den 7 maj 2017 vann Emmanuel Macron över Marine Le Pen med en tydlig majoritet. Slutresultatet gav Macron cirka två tredjedelar av rösterna, medan Le Pen fick omkring en tredjedel — ett utfall som ofta beskrivs som en avgörande seger för den pro-europeiska mitten, se slutresultatet.

Betydelse och efterspel

Segrarens inträde togs emot som en förändring av det politiska landskapet: en ny rörelse gick från uppkomst till maktposition, och både traditionella höger- och vänsterpartier tvingades ompröva sina strategier. Valet har också diskuterats i relation till frågor om populism, europeiskt samarbete och inrikespolitiska reformer. För kommentarer kring kandidatprofiler och partistruktur, se vidare kritik mot Le Pen, analys av Fillon och Socialistpartiets roll.

Noter och jämförelser

Valet 2017 är ofta jämfört med tidigare och efterföljande val för att förstå förändringar i väljarmönster och partiers ställning. Det illustrerar också hur en tvåomgångers presidentprocess kan ge utrymme för både etablerade och nya aktörer att göra genomslag. För ytterligare perspektiv på kandidaternas politiska plattformar och rörelsers historia, se bland annat En Marche!, Nationella frontens utveckling och vänsterrörelsens position.

För sammanfattningar av enskilda kandidater och fördjupningar i valets legala och praktiska detaljer finns separata artiklar och analyser att tillgå via de respektive källorna: översikt, mindre röster och partianalys.