Emmanuel Macron — Frankrikes president och socialliberal politiker

Emmanuel Macron — Frankrikes socialliberala president: från bankman och minister till grundare av En Marche, reformator och omvald ledare i modern fransk politik.

Emmanuel Jean-Michel Frédéric Macron CBE (franska: [emanɥɛl makʁɔ̃], född 21 december 1977 i Amiens) är en fransk politiker, hög tjänsteman och före detta bankman. Macron är Frankrikes 25:e och nuvarande president och sedan den 14 maj 2017 medfurste av Andorra. Han betecknar sig som socialliberal och har profilerat sig som en förespråkare för arbetsmarknadsreformer, företagsvänlig politik och europeiskt samarbete.

Tidigt liv och utbildning

Macron växte upp i Amiens i norra Frankrike. Han studerade filosofi och fortsatte sin utbildning vid Institut d'études politiques de Paris (Sciences Po). Efter studierna gick han igenom den franska förvaltningens elitutbildning vid École nationale d'administration (ENA), vilket är vanligt bland höga franska tjänstemän. Utbildningen och tjänstgöringen vid olika statliga institutioner lade grunden för hans karriär både inom offentlig förvaltning och senare i banksektorn.

Professionell karriär innan politiken

Efter examen arbetade Macron som tjänsteman i fransk finansinspektion och gick därefter över till privat sektor där han blev investmentbankir, bland annat vid banken Rothschild & Cie. I bankvärlden fick han snabbt ansvar för större affärer och fick rykte om sig att vara skicklig och effektiv, vilket senare bidrog till hans profil när han återvände till offentliga uppdrag.

Inträde i politiken och ministerpost

Macron var medlem av Socialistpartiet (PS) från 2006 till 2009. Han utsågs till biträdande generalsekreterare under François Hollandes första regering 2012, där han arbetade nära presidenten och regeringsledningens administration. 2014 utnämndes han till minister för ekonomi, industri och digitala frågor i Valls andra regering, där han drev igenom flera marknadsorienterade reformer med målet att öka arbetsmarknadens flexibilitet och främja företagsinvesteringar.

Valrörelsen 2017 och grundandet av En Marche!

Macron avgick från ministerposten i augusti 2016 för att förbereda sin kandidatur till presidentvalet 2017. I april 2016 hade han grundat rörelsen En Marche!, en centristisk och pragmatisk politisk rörelse som sökte överbrygga de traditionella höger–vänster-gränserna i fransk politik. I november 2016 offentliggjorde han sin kandidatur och förde en kampanj med fokus på ekonomiska reformer, utbildning, europeiskt samarbete och förnyelse av det politiska systemet.

Presidentskap och omval

Den 7 maj 2017 vann Macron presidentvalet i andra omgången mot Marine Le Pen med cirka 66 procent av rösterna. Vid tillträdet var han 39 år gammal, vilket gjorde honom till den yngste presidenten i Franska republikens historia och den yngste statschefen i landet sedan Napoléon III. Han omvaldes 2022, återigen efter att ha besegrat Marine Le Pen i andra omgången, och blev därmed den första franske presidenten på tjugo år att vinna omval.

Politik och viktiga reformer

Under sin första mandatperiod genomförde Macrons regering flera arbetsmarknads- och företagsreformer avsedda att stimulera tillväxt och konkurrenskraft, ofta benämnda som mer "marknadsvänliga". Hans politik har kombinerat liberal ekonomisk politik med ett uttalat stöd för EU-samarbete. Sociala och politiska spänningar följde i kölvattnet av vissa reformer, däribland den omfattande proteströrelsen Gula västarna (»gilets jaunes») 2018–2019 som uttryckte missnöje över skattetryck, levnadskostnader och upplevd elitism.

I hans andra mandatperiod genomfördes även mer kontroversiella åtgärder, bland annat en pensionreform som mötte starkt motstånd och stora demonstrationer. Regeringen använde ibland parlamentariska verktyg för att driva igenom lagförslag, vilket fördjupade politiska spänningar.

Utrikespolitik

Macrons utrikespolitiska linje har karakteriserats av aktivt europeiskt engagemang, stöd för EU:s strategiska autonomi och ett önskemål om att stärka Frankrikes roll i internationella frågor. Han har försökt balansera traditionella allianser med en ambition att positionera Europa som en egen aktör i frågor som handel, klimat och försvar.

Inrikespolitiska utmaningar

Macrons tid i ämbetet har inneburit både framgångar och motstånd. Han har fått kritik för att uppfattas som elitistisk och för snabba reformer, men också beröm för att ha genomfört strukturella förändringar. Handhavandet av protester, polisinsatser och användning av särskilda parlamentariska verktyg har varit återkommande frågor i den politiska debatten.

Personligt liv

Macron är gift med Brigitte Macron (född Trogneux), som tidigare var hans lärare och som blev en framträdande och ibland omdebatterad figur i hans kampanj och presidentskap. Paret gifte sig 2007. Macron månar ofta om bilden av sig själv som en pragmatisk reformator och framhäver betydelsen av utbildning, forskning och digital omställning i sina prioriteringar.

Sammanfattning

Emmanuel Macron framstår som en central och polariserande figur i samtida fransk politik: en före detta statstjänsteman och bankman som med sin mittenposition och reformambition utmanade det etablerade partiväsendet och blev president i ung ålder. Hans presidentskap har präglats av ekonomiska reformer, starkt europeiskt engagemang och återkommande inrikespolitiska motsättningar.

Frågor och svar

Fråga: Vem är Emmanuel Macron?

F: Vilket politiskt parti var Macron medlem i mellan 2006 och 2009?

Fråga: Vilken position hade han i François Hollandes första regering?

Fråga: Vilken position hade han i Valls andra regering?

F: När avgick Macron från sin ministerpost?

Fråga: När förklarade han att han skulle ställa upp i presidentvalet?

Sök med bokstav