Westminster-attacken 2017 – terrorattentatet i London den 22 mars
Westminster-attacken 2017: detaljerad genomgång av terrorattacken i London den 22 mars — händelseförlopp, offer, misstänkt motiv och konsekvenser.
Westminster-attacken 2017 var en terroristattack som inträffade den 22 mars i London, England. Attacken ägde rum på Westminster Bridge, på Parliament Square och inom området för Palace of Westminster.
En Hyundai-bil kördes in i en folkmassa nära palatsets portar, och angriparen knivhögg en polisman, som senare dog av sina skador. Fem personer - inklusive fotgängare på bron, den knivskurna polisen och angriparen - bekräftades döda.
Det var den första och största större attacken i London sedan bombningarna i London den 7 juli 2005. Motivet misstänktes vara kopplat till islamisk terrorism.
Händelseförloppet
Attacken började vid lunchtid den 22 mars 2017 när en man körde bilen över Westminster Bridge och in i en folkmassa av gående. Föraren fortsatte mot entrén till Palace of Westminster, kraschade bilen mot säkerhetsstaket och lämnade fordonet innan han sprang vidare och knivhögg en polisman vid palatsets yttre grindar. Den knivskurne polismannen, PC Keith Palmer, avled senare av sina skador. Angriparen sköts av polis på platsen och förklarades senare död.
Identitet och motiv
Myndigheterna identifierade angriparen som Khalid Masood, en brittisk medborgare som tidigare var känd under namnet Adrian Russell Ajao. Han hade tidigare domar för våldsbrott, men enligt säkerhetstjänsterna fanns det ingen aktiv underrättelseövervakning mot honom i tiden före attacken. Metropolitan Police klassade då händelsen som ett terroristbrott och utredningen bedömde att motivet var kopplat till extremistisk islamistisk ideologi. Inga direkta bevis för en internationell konspiration framkom i de tidiga utredningsfaserna och myndigheterna beskrev händelsen som en "ensam aktör" med inspirerande kontakter i extremistiska miljöer.
Offren och skador
Totalt bekräftades fem döda vid attacken: fyra civila och en polisman, plus gerningsmannen. Utöver dödsfallen skadades ett stort antal personer av fordonet och efterföljande fall eller knivskador; skadeläget varierade från lindrigt till allvarligt. Många av de skadade var turister som befann sig i närheten av Westminster Bridge och parlamentet.
Utredning och rättsliga åtgärder
Eftersom gärningsmannen avled på plats kunde ingen rättegång genomföras mot honom. Metropolitan Police och Storbritanniens nationella kontraterrordivision ledde utredningen och samarbetade med underrättelsetjänster för att kartlägga motiv, möjliga medhjälpare och angriparens kontakter. Flera husrannsakningar genomfördes i samband med utredningen för att säkra bevis.
Politiska och samhälleliga reaktioner
Attacken ledde omedelbart till att Houses of Parliament spärrades av och att parlamentariker och anställda sattes i säkerhet. Premiärminister Theresa May sammankallade krisledningsgruppen (COBR) och stats- samt lokalpolitiker från olika partier uttryckte stark fördömelse och solidaritet med offren. Internationella ledare fördömde också attacken och skickade kondoleanser till Storbritannien.
Följder och säkerhetsåtgärder
- Säkerheten runt parlamentet och andra centrala platser i London skärptes, bland annat genom ökade fysiska avspärrningar och kontrollpunkter samt fler patrullerande poliser.
- Gångbanor och broar i centrala London försågs med fler skyddsåtgärder mot fordonsattacker, exempelvis permanenta eller temporära betongbarrikader och betongbollard.
- Diskussioner om förebyggande åtgärder, underrättelseutbyte och samhällsinsatser för att motverka radikalisering intensifierades både lokalt och nationellt.
Minnen och hedrande
I dagarna efter attacken lade människor blommor och minnesgåvor vid Westminster Bridge och framför parlamentet. PC Keith Palmer hyllades offentligt för sitt ingripande, och det hölls minnesceremonier för de drabbade. Händelsen har också lett till fortlöpande debatt om hur samhället bäst kan förhindra liknande angrepp och samtidigt värna öppna, offentliga platser.
Betydelse
Westminster-attacken 2017 påminde om sårbarheten hos offentliga platser och om komplexiteten i att förebygga attacker utförda av individer med extremistiska motiv. Den bidrog till förändrade säkerhetsrutiner i centrala delar av London och till förnyad uppmärksamhet kring frågor om radikalisering, övervakning och rättssäkerhet.
Angripare
Attackören identifierades av Metropolitan Police som den 52-årige britten Khalid Masood. Född Adrian Russell Elms, eventuellt senare ändrad till Adrian Russell Ajao.
Lokala medier rapporterar att han 2009 konverterade till islam medan han satt i fängelse, varefter han bytte namn till Khalid Masood. Enligt polisen använde han också flera andra alias, bland annat Khalid Choudry. Masood föddes i Kent och poliserna tror att han senast bodde i West Midlands. Masood uppges ha varit engelsklärare eller handledare i Saudiarabien någon gång mellan 2005 och 2009. Därefter återvände han till Storbritannien och arbetade som lärare i engelska som andraspråk i Luton.
Masood har tidigare undersökts av MI5, men Scotland Yard har meddelat att han inte är föremål för någon pågående utredning. Det fanns inga tidigare underrättelser om att han hade för avsikt att genomföra en terroristattack. Han har tidigare dömts för en rad övergrepp, inklusive grov kroppsskada, innehav av offensiva vapen och brott mot den allmänna ordningen, vilket går tillbaka till 1983. Han hade inte dömts för några terroristbrott. Vissa nyhetsbyråer visade bilder på Masood som behandlades av sjukvårdare.
Frågor och svar
F: När inträffade Westminster-attacken?
S: Westminsterattacken inträffade den 22 mars 2017.
F: Var ägde attacken rum?
S: Attacken ägde rum på Westminster Bridge, på Parliament Square och inom området för Palace of Westminster.
F: Vad hände under attacken?
S: En Hyundai kördes in i en folkmassa nära palatsets portar, och angriparen knivhögg en polis som senare avled av sina skador.
F: Hur många personer bekräftades döda till följd av attacken?
S: Fem personer bekräftades döda till följd av attacken.
F: Var detta den första större attacken som inträffade i London?
S: Nej, det var inte den första stora attacken i London, men det var den största sedan bombdåden den 7 juli 2005.
F: Vad misstänks motivet till attacken vara kopplat till?
S: Motivet till attacken misstänktes vara kopplat till islamisk terrorism.
F: Överlevde angriparen?
S: Det framgår inte av texten om gärningsmannen överlevde eller inte.
Sök