Hassan Rouhani – Iransk president, jurist och politiker (född 1948)

Hassan Rouhani – iransk president, jurist och erfaren politiker (född 1948). Läs om hans karriär, diplomati, kärnvapenförhandlingar och visioner för ekonomiska och civila reformer.

Hassan Rouhani (persiska: حسن روحانی, även översatt Ruhani, Rohani, Rowhani; född Hassan Feridon حسن فریدون den 12 november 1948 i Sorkheh) är en iransk politiker, mujtahid, jurist, akademiker och diplomat. Han var Irans president mellan augusti 2013 och augusti 2021. Rouhani har också varit medlem av expertförsamlingen sedan 1999, medlem av expedieringsrådet sedan 1991, medlem av Högsta nationella säkerhetsrådet sedan 1989 och chef för Centrum för strategisk forskning från 1992.

Tidigt liv och utbildning

Rouhani föddes i Sorkheh i provinsen Semnan och växte upp i en religiös familj. Han utbildade sig i islamisk teologi och juridik i Qom, där han studerade islamisk rättsvetenskap (fiqh) och nådde graden mujtahid. Han kompletterade senare sina studier inom rättsvetenskap och statsvetenskap och har även varit verksam som lärare och forskare vid iranska universitet. Hans bakgrund kombinerar religiös utbildning med juridisk och politisk erfarenhet, vilket har format hans roll som cleric-politiker.

Politisk karriär före presidentskapet

Under och efter den iranska revolutionen 1979 intog Rouhani flera viktiga statliga positioner. Han var vice talman i den islamiska rådgivande församlingen (Majlis) under den fjärde och femte mandatperioden. Mellan 1989 och 2005 var han sekreterare i Högsta nationella säkerhetsrådet (SNSC), en post från vilken han ledde Irans tidigare kärnvapenförhandlingsgrupp och agerade som huvudförhandlare i dialogen med europeiska länder om Irans kärnenergiprogram. Han har även haft uppdrag inom säkerhetspolitik och långsiktig forskningsplanering genom sitt arbete i Centrum för strategisk forskning.

Presidentvalet 2013 och presidentskapet

Den 7 maj 2013 ställde Rouhani upp i presidentvalet som hölls den 14 juni 2013. Han kampanjade på löften om att stärka medborgerliga rättigheter, stabilisera ekonomin och förbättra förbindelserna med väst. När de första rösträkningarna kom in tog han tidigt ledningen och valdes den 15 juni 2013 och besegrade bland andra Mohammad Bagher Ghalibaf. Han tillträdde den 3 augusti 2013.

Under sin mandatperiod prioriterade Rouhani diplomati och ekonomisk öppning, vilket kulminerade i förhandlingarna som ledde till ett kärnvapenavtal (Joint Comprehensive Plan of Action, JCPOA) 2015 mellan Iran och P5+1-länderna. Avtalet ledde till att många internationella sanktioner lättades mot Iran mot att landet begränsade sitt kärnprogram under internationell övervakning.

Rouhani omvaldes 2017 för en andra mandatperiod. Hans tid som president präglades av försök till ekonomiska reformer, hantering av internationella sanktioner, och spänningar både i relationerna med USA — särskilt efter att USA drog sig ur JCPOA 2018 — och med regionala rivaler. Inrikes stod hans regering inför svåra ekonomiska utmaningar, hög inflation, arbetslöshet och återkommande protester som kritiserade både ekonomisk politik och brister i medborgerliga fri- och rättigheter.

Utrikespolitik och kärnenergi

Rouhani framhöll dialog och diplomati som centrala verktyg i utrikespolitiken. Hans administration förhandlade fram JCPOA 2015, vilket internationellt sågs som ett viktigt steg för att begränsa Irans kärnprogram i utbyte mot lättnader i ekonomiska sanktioner. När USA 2018 återinförde hårda sanktioner försämrades avtalet och spänningarna mellan Iran och flera västmakter ökade. Rouhani sökte samtidigt stärka relationer med europeiska stater för att skydda avtalet och mildra sanktionernas effekter.

Inrikespolitik, ekonomi och samhälle

Ekonomiskt försökte Rouhanis administration genomföra reformer för att stabilisera finanssystemet, hantera budgetunderskott och reformera subventionssystem. Resultaten blev blandade: vissa reformer genomfördes, men många iranska hushåll och företag påverkades negativt av fortsatta sanktioner, valutaförsvagningar och inflation. Under hans tid ökade också sociala spänningar, vilket ledde till större protester vid flera tillfällen, bland annat mot ekonomiska åtgärder och politiska förhållanden.

Kontroverser och kritik

Rouhani har kritiserats från olika håll: från konservativa kretsar för att ha varit för eftergivande gentemot väst och från reformorienterade för att inte ha drivit tillräckligt snabba eller djupgående inrikesreformer. Hans regering anklagades även för begränsningar av press- och yttrandefrihet i samband med upplopp och protester. Debatten om hans akademiska meriter och politiska beslut förekom också i medier och politiska sammanhang.

Privatliv

Hassan Rouhani är gift och har barn. Han beskrivs ofta som en pragmatisk politiker med bakgrund i både religiösa och sekulära studier, vilket bidragit till hans roll som förhandlare och statsman. Hans familjerelationer har ibland varit föremål för offentlig diskussion i Iran, men i allmänhet hålls hans privatliv relativt diskret i officiella framställningar.

Sammanfattningsvis är Hassan Rouhani en central figur i modern iransk politik: en religiös jurist och erfaren förhandlare som under sitt presidentskap sökte kombinera diplomati med försök att reformera Irans ekonomi, samtidigt som hans regering mötte stora inhemska och internationella utmaningar.

Frågor och svar

F: Vad är Hassan Rouhanis fullständiga namn?

Fråga: När föddes han?

F: Vilka befattningar har han haft i den iranska regeringen?

Fråga: Vad lovade han om han valdes till president?

F: När anmälde han sig till presidentvalet?

F: När valdes han till president?

F: När började hans mandatperiod?

Sök med bokstav