Bloody Sunday (irländska Domhnach na Fola) — ibland kallad Bogside-massakern — inträffade den 30 januari 1972 i Bogside-området i Derry, Nordirland. Under denna protest mot internering kastade vissa demonstranter stenar och det uppstod konfrontationer med säkerhetsstyrkor. Soldater från den brittiska armén, förstärkt av förstabataljonen i fallskärmsregementet (1 Para), öppnade eld mot folkmassan. Totalt sköts 26 obeväpnade medborgarrättsdemonstranter och åskådare; tretton män dödades omedelbart (de flesta i tonåren eller tidiga tjugoårsåldern) och en fjortonde avled av sina skador fyra och en halv månad senare. Två demonstranter blev också påkörda av arméfordon och flera skadades allvarligt; fem av dem träffades i ryggen.

Bakgrund

Händelsen måste ses mot bakgrund av oroligheterna i Nordirland (The Troubles). Den provisoriska irländska republikanska arméns (IRA) våldsamma kampanj mot delningen av Irland hade pågått sedan 1969–1970, och införandet av internering utan rättegång 1971 ökade spänningarna kraftigt. Marschen i Derry organiserades av Northern Ireland Civil Rights Association som en protest mot interneringspolitiken och den ökade militära närvaron i stadsdelar med nationalistisk befolkning.

Händelseförloppet

Det finns omfattande vittnesmål och film- och fotodokumentation av vad som hände. Enligt många åskådare och överlevande sköt soldaterna mot människor som försökte fly eller som inte utgjorde något väpnat hot. Soldaterna hävdade initialt att de hade blivit beskjutna av beväpnade medlemmar av IRA och att de svarat på eld. Senare utredningar fann att samtliga de skjutna var obeväpnade.

Utredningar och rapporter

Två större officiella utredningar gjordes av den brittiska regeringen. Den första, Widgery-tribunalen, publicerades kort efter händelsen i april 1972. Den gav i stort sett soldaternas version av händelseförloppet och friade i hög grad de militära och civila myndigheterna från ansvar. Rapporten kritiserades snabbt och hårt; många saw den som en försök att tona ner eller rättfärdiga vad som hänt och kallade den för en "whitewash".

Den andra stora utredningen, ofta kallad Saville-utredningen, inleddes 1998 för att granska händelserna på nytt och undersöka vittnesmål och nytt material. Utredningen tog 12 år och rapporten offentliggjordes den 15 juni 2010. Saville-rapporten drog slutsatsen att vissa soldater hade handlat felaktigt när de sköt demonstranterna. Rapporten konstaterade att alla de skjutna var obeväpnade och beskrev många av skotten som "omotiverade". Den konstaterade också att många av soldaternas vittnesmål inte var trovärdiga och att det inte fanns stöd för påståenden om att de skjutna utgjort ett beväpnat hot.

När Saville-rapporten offentliggjordes bad den brittiske premiärministern David Cameron om ursäkt till offren. Rapporten rekommenderade vidare att materialet skulle överlämnas till åklagarmyndighet för att överväga eventuella åtal.

Efterverkningar och betydelse

  • Bloody Sunday fördjupade misstron mot brittiska myndigheter bland nationalister och katolska samhällen, och stärkte rekryteringen till IRA under de följande åren.
  • Händelsen har blivit en symbol för övervåld och orättvisor under The Troubles och är en av de mest uppmärksammade och omdiskuterade incidenterna från konflikten.
  • På kort sikt ledde händelsen till massiva begravningar, protester och ökade spänningar i Nordirland. På längre sikt bidrog den till en bestående politisk och rättslig debatt om ansvar, utredningar av konfliktrelaterade händelser och hur man bäst hanterar historiskt våld i fredsprocessen.
  • Årliga minnesceremonier hålls i Derry för att hedra dem som dödades, och platsen i Bogside är idag en central del av stadens kollektiva minne med monument och utställningar som påminner om händelsen.

Rättsligt efterspel

Efter Saville-rapporten följde förnyade krav på rättsliga prövningar. Rapportens rekommendationer ledde till att utredningsmaterial lämnades vidare till berörda åklagarmyndigheter för prövning av potentiella åtal mot enskilda soldater. Frågor om ansvar, bevisning och möjligheten att lagföra tidigare aktiva soldater har varit komplicerade och omtvistade, och rättsprocesserna har i flera fall dragit ut på tiden och väckt starka reaktioner från både offergrupper och försvarare av de inblandade soldaterna.

Sammanfattning

Bloody Sunday 1972 är en av de mest centrala och känslomässigt laddade händelserna i konflikten i Nordirland. Att obeväpnade demonstranter sköts av den brittiska armén fick stora politiska och sociala konsekvenser och har påverkat inrikespolitiken i Storbritannien, relationerna mellan nationalistiska samhällen och staten i Nordirland samt arbetet med sanning, försoning och rättvisa i efterföljande decennier.