Bostonmassakern inträffade när fem civila (personer som inte var militärer) sköts ihjäl av sex brittiska soldater den 5 mars 1770. Det skedde i Boston, Massachusetts, som då var en brittisk koloni. Händelsen inträffade på natten när en stor folkmassa samlades utanför tullhuset. En brittisk soldat vid namn Hugh White hade slagit en pojke som hade förolämpat sin befälhavare. Pojken sprang iväg och kom tillbaka med en stor mobb av arga människor. Fler brittiska soldater kom för att hjälpa till att skydda Hugh White från folket. Mobben kastade snöbollar med musslor inuti. När mobben blev större och större blev scenen mer och mer kaotisk. Någon i folkmassan skrek "eld". I förvirringen sköt några av soldaterna in i folkmassan. Crispus Attucks, en afroamerikansk man, var en av de första som dödades.
Bakgrund
Spänningarna i Boston hade byggts upp under flera år. Brittiska trupper skickades till staden 1768 för att upprätthålla ordningen och verkställa de så kallade Townshend Acts — tullavgifter och regler som kolonierna motsatte sig. Många bostonbor såg soldaterna som en provokation och som ett verktyg för att tvinga igenom orättvisa skatter. Tullhuset (Custom House) var en särskild symbol för detta, och det var där många av de konflikter som ledde fram till massakern ägde rum.
Vad som hände natten den 5 mars 1770
Konfrontationen började med en strid mellan en soldat och en ung man. Snart samlades en växande och upprörd folkmassa utanför tullhuset. Vittnen berättade om stenkastning, snöbollar fyllda med musslor, förolämpningar och att personer i mängden försökte reta upp soldaterna. Flera soldater kallades in för att stödja Hugh White. Under tumultet uppstod oklarheter — enligt vissa skrek någon "eld" och i förvirringen avlossades skott. Soldaterna stod i grupp framför tullhuset och flera civila träffades av kulor.
De dödade
- Crispus Attucks — ofta nämnd som en av de första offren; han anses av många historiker ha varit av afrikanskt och sydamerikanskt ursprung och har blivit en symbol för motstånd mot brittiskt förtryck.
- Samuel Gray
- James Caldwell
- Samuel Maverick
- Patrick Carr — skadades under massakern och avled senare av sina skador.
Rättegången och följder
Sex soldater och deras befälhavare, kapten Thomas Preston, ställdes inför rätta anklagade för mord. Försvaret sköttes bland annat av John Adams, som senare blev USA:s andra president. Adams försvar framhöll att soldaterna handlat i självförsvar i en hotfull situation. I rättegången frikändes kapten Preston och fyra av soldaterna; två soldater fann sig skyldiga till manslaughter (ofrivilligt dråp) men dömdes till en lindrigare påföljd — de avleds till straffet att få ett märke (ett brännmärke) på tummen och släpptes sedan fria.
Händelsen utnyttjades flitigt i propagandan av patriotiska ledare. Bland annat spreds en graverad bild av Paul Revere som framställde soldaterna som kallblodiga mördare — bilden överdriver vissa detaljer men blev ändå mycket effektiv för att väcka känslor och samla motstånd mot brittiskt styre.
Politiska konsekvenser
Bostonmassakern intensifierade de politiska motsättningarna mellan kolonister och Storbritannien och räknas ofta som ett av de viktiga stegen på vägen mot amerikanska revolutionen. Händelsen bidrog till ökat samarbete mellan kolonierna, stärkte patriotisk opinion och gjorde att fler började ifrågasätta den brittiska närvaron i städerna. Samtidigt ledde protesterna till att flera av de kontroversiella Townshend-tullarna drogs tillbaka senare 1770, men skattefrågan för teet lämnades kvar och fortsatte att skapa spänningar.
Minne och tolkning
Bostonmassakern har tolkats olika genom historien — som en symbolisk startpunkt för revolutionen, som en tragisk följd av en kaotisk konfrontation eller som resultatet av både provokation från civilbefolkningen och överreaktion från militär sida. Offren, särskilt Crispus Attucks, har blivit centrala figurer i berättelsen om kampen för amerikansk självständighet.



_Age_50.jpg)

