Jules A. Hoffmann (född den 2 augusti 1941) är en fransk biolog, född i Luxemburg. Han har haft en lång forskarkarriär vid det nationella centret för vetenskaplig forskning (CNRS) i Strasbourg, Frankrike, där han varit forskningsdirektör och medlem av styrelsen. År 2007 valdes han till ordförande för den franska vetenskapsakademin. Hoffmann är internationellt känd för sina banbrytande studier av det medfödda immunförsvaret, framför allt genom modellorganismen fruktflugan (Drosophila).
Forskning och betydelse
Hoffmanns viktigaste vetenskapliga bidrag var att visa hur fruktflugans Toll-gen bidrar till försvar mot infektioner. Han visade att Toll reglerar produktionen av antimikrobiella peptider och därmed är ett tidigt och centralt element i det medfödda immunförsvaret hos ryggradslösa djur. Upptäckterna i Drosophila bidrog till insikten att liknande mekanismer finns hos däggdjur.
De mammalianska homologerna till Toll, så kallade toll-liknande receptorer (TLR), identifierades i studier som kompletterade Hoffmanns arbete. TLR:erna känns igen förmågan att upptäcka typiska beståndsdelar hos bakterier, virus och svampar (så kallade PAMPs, pathogen-associated molecular patterns). När dessa receptorer aktiveras startar en kaskad av signaler som leder till produktion av inflammatoriska signalmolekyler och antimikrobiella faktorer. Denna mekanism förklarar också hur kraftiga systemiska reaktioner, såsom septisk chock, kan utlösas av bakteriella komponenter.
Nobelpriset och efterverkningar
År 2011 tilldelades Jules A. Hoffmann Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne i fysiologi eller medicin (Nobelpriset) för sina upptäckter som förklarar hur det medfödda immunförsvaret aktiveras. Priset samma år delades så att hälften gavs gemensamt till Hoffmann och Bruce Beutler, och den andra halvan till Ralph M. Steinman (postumt). Hoffmanns arbete har haft stor betydelse för grundforskningen om immunitet och har vidare lett till nya infallsvinklar för utveckling av vacciner, antiinflammatoriska läkemedel och behandlingar mot infektioner samt för förståelsen av överdrivna inflammatoriska reaktioner.
Påverkan och tillämpningar
- Förståelsen av TLR-medierade signalvägar har öppnat möjligheter att modulera immunresponsen vid infektionssjukdomar och autoimmuna tillstånd.
- Kunskapen används i forskning kring adjuvanser i vacciner för att förbättra immunsvar.
- Insikter från Toll/TLR‑forskningen bidrar till utveckling av terapier mot sepsis och överdriven inflammation.
Jules A. Hoffmanns arbete exemplifierar hur studier i modellorganismer kan ge fundamentala insikter om mänsklig biologi och sjukdom, och hans upptäckter fortsätter att påverka immunologisk forskning och kliniska tillämpningar världen över.