Septisk chock är ett medicinskt tillstånd som kan uppstå till följd av sepsis. Sepsis är en speciell form av infektion. Vid septisk chock förändras eller upphör blodcirkulationen. Detta gör septisk chock till en medicinsk nödsituation, som vanligtvis behandlas på intensivvården. Mellan en fjärdedel och hälften av de personer som drabbas av tillståndet dör, beroende på ålder, underliggande sjukdomar, vilken mikroorganism som orsakat infektionen och hur snabbt behandling sätts in.

Vad är septisk chock?

Septisk chock är det allvarligaste stadiet i sepsis, där kroppens svar på en infektion leder till livshotande cirkulationssvikt och nedsatt syretillförsel till vävnader och organ. Kliniskt definieras septisk chock ofta som sepsis med kvarstående behov av vasopressorer för att upprätthålla medelartärtrycket (MAP) ≥65 mmHg trots adekvat vätsketillförsel, samt förhöjt serumlaktat (>2 mmol/L) som tyder på vävnadshypoperfusion.

Orsaker

Septisk chock kan orsakas av både bakterier, svampar, parasiter eller virus. Vanliga orsaker:

  • Gramnegativa bakterier (t.ex. E. coli) och grampositiva bakterier (t.ex. Staphylococcus aureus).
  • Svampinfektioner, särskilt hos svårt sjuka eller immunnedsatta.
  • Infektionsfokus som lunginflammation, urinvägsinfektion, bukinfektion (t.ex. perforation), hud- eller sårinfektioner och intravasala kateterinfektioner.

Riskfaktorer: hög ålder, nedsatt immunförsvar, kroniska sjukdomar (hjärtsvikt, njursvikt, diabetes), nylig operation, invasiva medicinska instrument och fördröjd behandling av en allvarlig infektion.

Symtom

Tidiga och vanliga tecken på septisk chock:

  • Hög feber eller ovanligt låg temperatur (hypotermi).
  • Snabb puls (takykardi) och snabb andning (takypné).
  • Lågt blodtryck som inte svarar på vätska.
  • Förvirring eller nedsatt medvetandegrad.
  • Minskad urinproduktion.
  • Blek, kall eller marmorerad hud; ibland rodnad och tecken på svår infektion lokalt.
  • Svaghet, extrem trötthet och illamående.

Diagnos

Diagnosen baseras på klinisk bedömning kombinerat med laboratorieprover och övervakning:

  • Blodprover: laktat, blodstatus, elektrolyter, njur- och leverprover, koagulationsstatus.
  • Blododlingar och odlingar från misstänkta infektionsfokus (bör tas innan antibiotika om det inte försenar behandlingen).
  • Kliniska skalor: qSOFA och SOFA används för att bedöma organpåverkan.
  • Bilddiagnostik (röntgen, ultraljud, CT) för att lokalisera infektionsfokus.

Behandling

Behandlingen sker vanligen i följande steg:

  • Snabb initialbedömning och stabilisering: luftväg, andning och cirkulation prioriteras; syrgas ges vid behov.
  • Snabb antibiotikabehandling: bredspektrumantibiotika ofta inom en timme efter misstanke om septisk chock. Justering sker senare utifrån odlingssvar.
  • Vätskebehandling: initial intravenös vätska (t.ex. kristalloider), ofta akutmål cirka 30 ml/kg, med upprepade bedömningar av respons.
  • Vasopressorer: om lågt blodtryck kvarstår trots vätska används vasopressorer (t.ex. noradrenalin) för att upprätthålla perfusionen.
  • Källa-kontroll: kirurgiskt dränage eller borttagande av infektiöst material (t.ex. dränering av abscess, avlägsnande av infekterad kateter).
  • Organstöd: mekanisk ventilation vid andningssvikt, njurersättning (dialys) vid svår njursvikt, transfusioner och andra stödåtgärder vid behov.
  • Övervakning och uppföljning: kontinuerlig övervakning av hemodynamik, urinproduktion och laboratorieparametrar; justera behandling efter kliniskt svar och provsvar.
  • Övrigt: kortikosteroider kan övervägas vid refraktär chock, glukoskontroll, profylax mot stressulcus och tidig nutritionsstöd.

Prognos och komplikationer

Prognosen varierar. Många överlever men risk för bestående organskador och lång rehabilitering finns. Vanliga komplikationer är multipel organsvikt, nedsatt kognitiv funktion efter sjukhusvård, kronisk trötthet och blodkoagulationsrubbningar (DIC). Snabb upptäckt och behandling förbättrar överlevnaden.

Förebyggande och tidig upptäckt

  • Vaccinationer (t.ex. mot pneumokocker och influensa) och god hygien för att minska infektionsrisk.
  • Snabb behandling av lokala infektioner och noggrann vårdhygien vid invasiva ingrepp.
  • Utbildning i tidiga tecken på sepsis bland patienter och vårdpersonal för snabb kontakt med vård vid misstanke.

När ska man söka vård?

Sök akut vård eller ring 112 vid misstanke på sepsis eller septisk chock — exempelvis vid snabb försämring av allmäntillståndet, hög feber tillsammans med förvirring, andningssvårigheter, mycket lågt blodtryck eller minskad urinproduktion. Tidig behandling kan vara livräddande.