Kyrkoarkitektur: ordlista över termer och definitioner

Utforska en komplett ordlista över kyrkoarkitektur — termer och klara definitioner från medeltidens gotiska katedraler till moderna kyrkobyggnader.

Förteckning över termer inom kyrkoarkitektur. De termer som används inom kyrkoarkitektur utvecklades först för de gotiska katedralerna från medeltiden. Termerna, med variationer, används för alla typer av kristna kyrkor.

Nedan följer en förklarande ordlista över vanliga begrepp inom kyrkoarkitektur. Många termer förekommer i flera traditioner (västliga och östliga kyrkor) och kan ha regionala varianter. Förklaringar är förenklade för att ge en snabb överblick.

Plan och grundformer

• Basilika – En långsträckt kyrkobyggnad med ett högre mittskepp (långhus) och lägre sidoskepp. Ursprung i romerska offentliga byggnader; blev vanlig planform för tidiga och medeltida kyrkor.
• Centralplan – En byggnad med symmetrisk, ofta cirkulär eller korsformig plan där mitten är det viktigaste rummet. Vanlig i romansk och bysantinsk tradition för dopkapell och kyrkor.
• Latinsk korsplan – En basilikaform där planens långaxel korsas av ett kortare tvärskepp (transept), vilket ger formen av ett kors.
• Grekiskt kors – En centralplan där alla armar av korset är lika långa.
• Rotunda – Rund eller polygonal byggnad, ofta använd för dopkapell eller minneskyrkor.

Byggnadsdelar

• Långhus – Huvudrummet i en kyrka där församlingen samlas; sträcker sig från ingången till koret.
• Kör / Kor – Den delen av kyrkan där altaret står och där liturgiska ceremonier äger rum. Ofta belägen i öster och ibland avgränsad med körstolar.
• Absid (apsis) – Halvrund eller polygonal avslutning av koret, ofta med fönster och dekorationer.
• Transept / Tvärskepp – Del som korsar långhuset vinkelrätt och ger byggnaden ett korsformat utseende.
• Narthex – Entré- eller förhallen i västra delen av kyrkan, historiskt en plats för katekumener och offentliga handlingar.
• Koromgång / Ambulatorium – En gång bakom altaret som gör det möjligt att röra sig runt koret, vanligt vid pilgrimsmål.
• Sakristia – Rum för förvaring av kyrkliga kläder och föremål samt där präster förbereder sig.
• Predikstol – Upphöjd plattform från vilken predikan hålls. Ofta rikt dekorerad i barock- och renässans kyrkor.
• Altare – Centralt liturgiskt möbel där mässan firas. Kan vara enkelt eller rikt utsmyckat.
• Dopfunt – Skål eller bassäng för dopet, ofta placerad nära ingången som symbol för inträdet i kyrkans gemenskap.
• Orgelläktare – Plattform där orgeln och ibland körplacering finns.
• Klocktorn / Campanile – Fristående eller inbyggt torn som rymmer kyrkans klockor.

Valv, tak och bärverk

• Valv – Tak- eller takliknande konstruktion av sten eller tegel som spänner över ett rum. Valv ersatte ofta trätaken i medeltidens kyrkor.
• Kryssvalv – Två korsande tunnvalv som bildar ett rutmönster; vanliga i romansk och gotisk arkitektur.
• Ribvalv (ribbor) – Valv där bärande ribbor markerar valvets struktur och fördelar lasten till pelare och väggar; typiskt för gotiken.
• Nattvalv – Ett enklare stenvalv, ofta tunnare än kryssvalvet.
• Strävpelare och strävbåge – Yttre eller inre stödkonstruktioner som överför sidotryck från valv och tak ned till marken; strävbågar är typiska för gotiken.
• Överbyggnad / Tympanon – Det triangulära eller rundade fältet ovanför en portal, ofta rikt skulpturerat.

Fasader, öppningar och fönster

• Portal – Huvudingångens arkitektur med dörr, omgivande kolonner, kapitäl och tympanon.
• Rosettfönster – Rundornamenterat fönster med strålande mönster i sten och glas, typiskt för gotiska katedraler.
• Glasmålning – Färgat glas i fönster som ofta skildrar bibliska scener eller helgon; både dekorativt och berättande.
• Arkad – Rad av bågar som vilar på kolonner eller pelare, vanligt mellan långhus och sidoskepp.
• Triforium – En smal gång eller öppen nisch över arkaderna i ett kyrkorum, ofta dekorativ och del av väggens lageruppbyggnad.
• Clerestorium – Översta raden fönster i mittskeppet som släpper in dagsljus över kyrkans inre.

Pelare, kolonner och ornament

• Pelare – Vertikal bärande struktur som kan vara rund, fyrkantig eller sammansatt av kolonner.
• Kolonn – Rund pelare ofta med bas och kapitäl.
• Kapitäl – Den övre, ofta ornamenterade delen av en kolonn eller pelare.
• Architrav – Lågt horisontellt bärande element som vilar på kolonner (vanligt i klassisk arkitektur).
• Arkivolt – Dekorativ list eller rad av bågar som ramar in en portal eller fönster.

Inredning och liturgiska element

• Ikonostas – I östliga (ortodoxa) kyrkor en vägg med ikoner som skiljer koret från naos; har portar för processioner.
• Altarring – Räcke eller avgränsning som omsluter altaret; kan vara låg mur eller trästaket.
• Korstol – Sittplatser för präster och kör i koret, ofta rikt utskurna i medeltida kyrkor.
• Miserikord – Liten underskiva på körstolens sittplats som ger stöd när man står upp under långa gudstjänster.
• Liturgiska möbler – Altarbord, predikstol, dopfunt, processionskors och andra föremål anpassade för gudstjänstens handlingar.

Stilar och historiska begrepp

• Romansk – Stil (ca 1000–1200) med tjocka murar, små fönster, rundbågar och massiva pelare.
• Gotik – Stil (början 1100-talet och framåt) med spetsbågar, ribbvalv, strävbågar och stora fönster med glasmålningar.
• Renässans – Återgång till antikens proportioner och klassiska former; fokus på symmetri och klar geometri.
• Barock – Rik, dramatisk ornamentik och rörelse; interiörer ofta rikt utsmyckade med guld och målningar.

Övriga termer

• Fasader – Kyrkans yttre ansikte; kan vara uppdelad i våningar, med portal, fönster och torn.
• Tornspets / Hatt – Den övre delen av tornet, kan vara spetsig, kupolformad eller platt.
• Krypta – Undervåning eller källarutrymme under koret där reliker och helgon ofta förvarats.
• Relik – Helgonföremål eller kvarlevor som ofta förvaras i altaret eller kryptan och är viktiga för pilgrimsfärdsmål.
• Ambulans – Alternativt ord för ambulatorium; gång runt koret.

Notera att samma ord kan ha olika nyanser i olika länder och kyrkliga traditioner. Byggnadens funktion och lokala byggmaterial (sten, tegel, trä) påverkar också form och terminologi. Om du vill kan jag skapa en alfabetisk ordlista, lägga till bilder/fotexempel eller fördjupa mig i en särskild period, som gotikens lösningar för ljus och bärverk eller den bysantinska centralplanen.

Horisontell layout

• Nave, där församlingen sitter.
• Gångar runt kanterna. Gångarna kan vara ganska storslagna, viktiga inslag i katedralen.
• Korset har formen av ett kors i tvärskeppet.
• Korsningen är den plats där tvärskeppet korsar skeppet.
• Koret är området mellan skeppet och det "heliga" området (presbyteriet och helgedomen). Kyrkogången är avskild från skeppet med en "korg". Den har ofta korstolar där körmedlemmarna sitter.
• Liturgisk östra ände:
• Det är i presbyteriet som prästen/prästerna håller liturgi, till exempel mässan.
• I helgedomen, som inte är avbildad här, finns altaret.
• Ambulatoriet (från latinets "att gå"), utrymme för promenader, med strålande kapell runt ambulatoriets yttervägg.

 
 

Sök med bokstav