Medeltiden – Europas period 476–1492: samhälle, kultur & förändring

År 330 e.Kr. skapade den romerske kejsaren Konstantin det bysantinska riket (även kallat det östromerska riket). Huvudstaden blev Konstantinopel. Det bysantinska riket kontrollerade Mindre Asien och Nordafrika och ibland södra Spanien och södra Italien. Dess landområden blev dock långsamt uppätna av fiender som turkarna och frankerna.

Det bysantinska riket överlevde det västromerska rikets fall och bestod fram till 1453. Konstantinopel var en muromgärdad stad på en halvö. Detta gjorde det svårt för inkräktare att ta över. Slutligen, 1453, intog det ottomanska riket Konstantinopel. De gav staden sitt nuvarande namn: Istanbul. Detta var slutet för det bysantinska riket.

Konstantinopels fall till de ottomanska turkarna kallas ibland för medeltidens slut.

Den islamiska profeten Muhammed grundade islam i början av 700-talet. Strax efter hans död år 632 e.Kr. splittrades islam i två grenar. Dessa var sunnimuslimerna och shiamuslimerna. De flesta muslimer (cirka 85 %) är sunniter. Shi'a-muslimerna lever främst i dagens Iran och Irak. Splittringen mellan sunni och shi'a har jämförts med den protestantiska reformationen inom den kristna kyrkan långt senare, år 1517.

Efter profeten Muhammeds död började arabiska muslimer ta över många kristna områden och konvertera dem till islam. Med tiden tog de kontroll över dagens Irak, Syrien, Egypten, Nordafrika och Spanien. (Frankrike och andra europeiska länder förblev under kristet styre.) Så småningom erövrade det muslimska osmanska riket även delar av Östeuropa. Många muslimska stater höll stora landområden i sin hand, vilket gjorde dem till medeltidens supermakter. Islam spreds längs de stora handelsvägarna i den gamla världen. Många handelsmän och resenärer blev muslimer.

Medeltiden var en kunskapens guldålder i de muslimska områdena. Medan Europa kämpade hårt, gjorde den islamiska världen stora framsteg inom konst, jordbruk, ekonomi, industri, juridik, litteratur, navigation, filosofi, vetenskap och teknik. Många muslimska kalifer och sultaner samlade in gamla texter från stora klassiska imperier. (Kaliferna i andalusiska Cordoba samlade till exempel in gamla romerska texter och de anatoliska seldjukiska sultanerna samlade in gamla grekiska texter). Under denna islamiska guldålder bidrog en persisk muslim till att utveckla algebra.

Islams guldålder slutade med de mongoliska invasionerna i mitten av 1200-talet.

Under medeltiden blev handeln mellan länder mycket vanligare. Det mesta av handeln skedde längs Sidenvägen, en handelsväg som förband Europa med Mellanöstern och Östasien. Arabiska handelsmän förde saker fram och tillbaka mellan Europa och Östasien längs Sidenvägen.

Föremål som var lätta, lätta att bära och värdefulla reste längst. Under högmedeltiden började rikedomen återvända och konsumenterna började återigen efterfråga lyxvaror. Handlare förde siden, porslin, kryddor, rökelse, guld och ädelstenar tusentals kilometer över öknar, berg och slätter för att nå Europa. De förde också glas från Europa till Asien.

Alla föremål färdades inte längs hela Sidenvägen. Handlare som transporterade tyngre och mindre värdefulla föremål reste kortare sträckor. Livsmedel, till exempel, transporterades oftast bara inom några få byar.

Handeln avbröts flera gånger under korstågen (1095-1291) på grund av mongoliska invasioner, krig mellan muslimer och kristna och (senare) den svarta pesten. Historierna tror att mongolerna förde med sig pesten från Asien. Denna sjukdom ödelade världsbefolkningen mellan 1347 och 1351. Den dödade nästan en tredjedel av världens befolkning (även om Amerika inte drabbades).

Buddhismen under medeltiden

Buddhismen är en icke-teistisk religion (vilket innebär att dess anhängare inte tror på någon gud). Den bygger på filosofi. Den började i Indien. Muslimska inkräktare fördrev dock buddhismen från Indien. Detta tvingade buddhismen att fly österut. Det finns mycket få buddhister i Indien idag, men buddhismen fick så småningom starka rötter i Kina.

Det mongoliska imperiet och den kinesiska utforskningen

Under medeltiden skapade mongolerna världens största sammanhängande imperium. Under ledning av Djingis Khan tog mongolerna över territorier i stora delar av Asien, Mellanöstern och östra Europa. Eftersom det mongoliska imperiet var så stort och mäktigt förekom det få krig inom imperiet. Denna period kallas nu för Pax Mongolica (pax är latin för "fred"). Liksom det tidigare romerska Pax Romana var Pax Mongolica en tid av relativ fred och stabilitet. Detta gjorde det möjligt för handel, teknik och idéer att resa säkert genom hela Eurasien. Den internationella handeln och diplomatin längs Sidenvägen expanderade kraftigt.

Vid tiden för hans död 1227 hade Djingis Khans imperium blivit för stort för att överleva. Det kollapsade under sin egen storlek (som Alexander den stores imperium i det antika Grekland). Det tidigare mongoliska imperiet delades upp i fyra delar. Detta gjorde det möjligt för kineserna att återigen bli den dominerande makten i Fjärran Östern. Senare, under Yuandynastin, återtog kineserna också kontrollen över norra Kina.

Runt 1405 gav sig en kinesisk amiral vid namn Zheng He ut för att utforska världen. Med sin flotta på 300 "skatteskepp" utforskade han stora delar av den östra världen. Dessa fartyg var många gånger större än allt som européerna hade byggt. (Ett av Zheng He's skattfartyg var bredare än vad Columbus fartyg "Santa Maria" var långt).

Senmedeltiden var de två sista århundradena av medeltiden, från omkring 1291 (då korstågen upphörde) till 1492 (då Columbus reste till Nya världen). Under denna period uppfanns pistolen och förändrade sättet att föra krig. Aristokrati och feodalism blev mindre viktiga.

Före slutet av medeltiden bildades arméer bara när det var krig. Nu grundade stater stående arméer. Tekniken, ekonomin och vetenskapen utvecklades. Städer grundades och befintliga städer blev större och rikare.

Under senmedeltiden utkämpade Frankrike och England det hundraåriga kriget. Under denna period återfick Kina också sin självständighet från det mongoliska imperiet. Det gjorde även storhertigdömet Moskva, som blev den viktigaste staten i Östeuropa under namnet "Ryssland".

Bubonpesten ödelade Eurasien och Nordafrika under senmedeltiden. Detta var en av de dödligaste pandemierna i historien. Den dödade mellan 75 och 200 miljoner människor. Detta var 1/3 till 3/4 av världens befolkning vid den tiden.

På 1400-talet erövrade de ottomanska turkarna det bysantinska riket. Detta avbröt Sidenvägen, så européerna var tvungna att hitta nya handelsvägar. I sin tur drev kristna stater ut muslimerna ur Spanien. Detta utlöste upptäckartiden under renässansen.