Erster Bürgermeister i Hamburg – stadens förste borgmästare och regeringschef

Erster Bürgermeister i Hamburg – läs om stadens förste borgmästare och regeringschef, hans roll som senatsordförande, val av Bürgerschaft och historiska förändringar.

Författare: Leandro Alegsa

Tyska: Erster Bürgermeister är förste borgmästare i Hamburg, Tyskland. Han är ordförande i Hamburgs senat (regering). Erster Bürgermeister är Hamburgs ministerpresident och motsvarar därmed statens regeringschef i denna tyska stadstat.

Roll och befogenheter

Som förste borgmästare är han eller hon ledare för den verkställande makten i Hamburg och ansvarar för att leda senatens arbete samt att samordna den offentliga förvaltningen i staden. Förste borgmästaren representerar Hamburg både nationellt och internationellt, deltar i förbundsstatliga möten och har huvudsaklig ansvarsfunktion när det gäller politisk riktning och regeringsbildning i delstaten.

Val och mandat

Enligt författningen av den 28 september 1860 ska staten styras av en senat med tio ledamöter med förste borgmästaren som ordförande i spetsen. Hans ställföreträdare är den andra borgmästaren. Fram till 1997 valdes förste borgmästaren av senaten. Nu väljs han av Bürgerschaft (stadens parlament) och Erster Bürgermeister har utsett och avsatt andra senatorer.

Praktiskt innebär detta att det lokala parlamentet (Bürgerschaft) utser förste borgmästaren efter kommunalvalen, och att borgmästarens mandat i regel är knutet till parlamentets mandatperiod och den politiska majoriteten. När förste borgmästaren har förtroende från parlamentet leder han eller hon regeringen och kan föreslå tillsättningar i senaten.

Historik och utveckling

Titelns och ämbetets utformning speglar Hamburgs status som Freie und Hansestadt — en stad med lång självstyrelsetradition. Under 1800-talet och framåt utvecklades stadens konstitutionella ordning, vilket formaliserades i den författning som nämns ovan. Under 1900-talet och efter andra världskriget moderniserades förvaltningssystemet, och valprocedurer och ansvarsfördelning har successivt anpassats till demokratiska normer. Sedan slutet av 1900‑talet har valet av förste borgmästare blivit mer direkt kopplat till det folkvalda parlamentet.

Ceremoniella och representativa uppgifter

Utöver det politiska ansvaret har Erster Bürgermeister också ceremoniella och representativa uppgifter: ta emot utländska gäster, leda officiella högtider, inviga offentliga projekt och företräda Hamburg i olika sammanhang såsom ekonomiska förhandlingar och samarbeten med andra städer och delstater.

Relation till övriga statliga nivåer

Som regeringschef i en tysk delstat deltar förste borgmästaren i möten mellan delstatsministrar och den federala regeringen när frågor rörande delstatskompetens behandlas. Han eller hon är således en viktig länk mellan Hamburgs lokala politik och Tysklands förbundsstatliga system.

Sammanfattningsvis är Erster Bürgermeister både Hamburgs främsta politiske ledare och chefen för stadens regering, med ansvar för styrning, representation och samordning av senatens arbete samt för att upprätthålla relationen mellan staden och andra politiska nivåer.

Förteckning över borgmästare

  • Friedrich Sieveking: 1861-1862
  • Nicolaus Ferdinand Haller: 1863-1864
  • Friedrich Sieveking: 1865
  • Nicolaus Ferdinand Haller: 1866-1867
  • Friedrich Sieveking: 1868
  • Gustav Heinrich Kirchenpauer: 1869
  • Nicolaus Ferdinand Haller: 1870
  • Gustav Heinrich Kirchenpauer: 1871-1872
  • Nicolaus Ferdinand Haller: 1873
  • Hermann Goßler: 1874
  • Gustav Heinrich Kirchenpauer: 1875
  • Carl Friedrich Petersen: 1876-1877
  • Gustav Heinrich Kirchenpauer: 1878
  • Hermann Anthony Cornelius Weber:1879
  • Carl Friedrich Petersen: 1880
  • Gustav Heinrich Kirchenpauer: 1881
  • Hermann Anthony Cornelius Weber: 1882
  • Carl Friedrich Petersen: 1883
  • Gustav Heinrich Kirchenpauer: 1884
  • Hermann Anthony Cornelius Weber: 1885
  • Carl Friedrich Petersen: 1886
  • Gustav Heinrich Kirchenpauer: 1887
  • Johannes Georg Andreas Versmann: 14 mars 1887 - 1888
  • Carl Friedrich Petersen: 1889
  • Johann Georg Mönckeberg: 1890
  • Johannes Georg Andreas Versmann: 1891
  • Carl Friedrich Petersen: 1892
  • Johann Georg Mönckeberg: 1893
  • Johannes Georg Andreas Versmann: 1894
  • Johannes Christian Eugen Lehmann: 1895
  • Johann Georg Mönckeberg: 1896
  • Johannes Georg Andreas Versmann: 1897
  • Johannes Christian Eugen Lehmann: 1898
  • Johann Georg Mönckeberg: 1899
  • Johannes Christian Eugen Lehmann: 1 januari 1900 - 15 september 1900
  • Gerhard Hachmann: 19 november 1900 - 1901
  • Johann Georg Mönckeberg: 1902
  • Johann Heinrich Burchard: 1903
  • Gerhard Hachmann: till den 11 juli 1904
  • Johann Georg Mönckeberg: 11 juli 1904 - 1905
  • Johann Heinrich Burchard: 1906
  • Johann Otto Stammann: 1907
  • Johann Georg Mönckeberg: till den 27 mars 1908
  • Johann Heinrich Burchard: 3 april 1908 - 1909
  • Max Predöhl: 1910 - 1911
  • Johann Heinrich Burchard: 1912
  • Carl August Schröder: 13 september 1912 - 1913
  • Max Predöhl: 1914
  • Werner von Melle: 1915
  • Carl August Schröder: 1916
  • Max Predöhl: 1917
  • Werner von Melle: 1918 - 1919

Weimarrepubliken

  • Werner von Melle: 31 mars 1919 - 31 december 1919
  • Gustav Sthamer: 1 januari 1920- 1 februari 1920
  • Arnold Diestel, DDP: 2 februari 1920 - 31 december 1923
  • Carl Petersen, DDP: 1 januari 1924 - 31 december 1929
  • Rudolf Ross, SPD: 1 januari 1930 - 31 december 1931
  • Carl Petersen, DDP: 1 januari 1932 - 7 mars 1933

Tredje riket

  • Carl Vincent Krogmann, NSDAP: 8 mars 1933 - 3 maj 1945 (Den verkliga regeringschefen var Reichsstatthalter (regionalguvernör) Karl Kaufmann)

Utnämnd av den brittiska ockupationsmakten

  • Rudolf Hieronymus Petersen, CDU: 15 maj 1945 - 22 november 1946

Demokratiskt vald efter andra världskriget

  • Max Brauer, SPD: 22 november 1946 - 2 december 1953
  • Kurt Sieveking, CDU: 2 december 1953 - 4 december 1957
  • Max Brauer, SPD: 4 december 1957 - 31 december 1960
  • Paul Nevermann, SPD: 1 januari 1961 - 9 juni 1965
  • Herbert Weichmann, SPD: 9 juni 1965 - 9 juni 1971
  • Peter Schulz, SPD: 9 juni 1971 - 4 november 1974
  • Hans-Ulrich Klose, SPD: 12 november 1974 - 22 maj 1981
  • Klaus von Dohnanyi, SPD: 24 juni 1981 - 8 juni 1988
  • Henning Voscherau, SPD: 8 juni 1988 - 8 oktober 1997
  • Ortwin Runde, SPD: 12 november 1997 - 31 oktober 2001
  • Ole von Beust, CDU: 31 oktober 2001 - 25 augusti 2010
  • Christoph Ahlhaus, CDU: sedan 25 augusti 2010 - 7 mars 2011
  • Olaf Scholz, SDP: 7 mars 2011 - sittande


Sök
AlegsaOnline.com - 2020 / 2025 - License CC3