Oodgeroo Noonuccal (Kathleen Walker, 1920–1993) – aboriginsk poet och aktivist
Oodgeroo Noonuccal – banbrytande aboriginsk poet och aktivist, röst för jämlikhet, författare till We Are Going och ledande i 1967 års medborgarrättskamp.
Oodgeroo Noonuccal (/ˈʊdɡəruː/ /ˈnuːnəkəl/ UUD-gə-roo NOO-nə-kəl; född Kathleen Jean Mary Ruska, tidigare Kath Walker; 3 november 1920 – 16 september 1993) var en australisk poet, politisk aktivist, konstnär och lärare. Hon är mest känd för sin poesi och räknas som en av de första och mest inflytelserika aboriginska rösterna i modern australiensisk litteratur. Oodgeroo Noonuccal var den första aboriginska australiensaren som publicerade en versbok. Namnet hon tog åt sig 1988 är ett traditionellt Quandamooka-namn (Oodgeroo hänvisar till pappersbarksträdet och Noonuccal är namnet på hennes stam) och speglar hennes starka anknytning till land, kultur och identitet.
Tidiga år och yrkesliv
Oodgeroo föddes och växte upp på North Stradbroke Island (Minjerribah) utanför Queenslands kust. Hon utbildade sig till lärare och arbetade under många år i Queensland, där hon tidigt engagerade sig för barns utbildning och för att sprida kunskap om aboriginsk kultur. Hennes erfarenhet som lärare och närhet till sitt hemlands natur och traditioner präglar många av hennes texter.
Poesi och litterärt arbete
Hon debuterade med diktsamlingen We Are Going (1964), den första boken som publicerades av en aboriginsk kvinna, och den gjorde henne till en av Australiens mest lästa poeter. Oodgeroos poesi kännetecknas av klar, enkel och direkt form, med starkt engagerande politiska budskap och en tydlig kärlek till naturen och ursprungsfolkens traditioner. Hon beskrev själv sin stil som "sloganistisk" — kortfattad och slagkraftig för att väcka opinion och väcka människors samvete.
Hon skrev inte bara dikter utan även barnböcker, essäer och dramatik. Hennes verk behandlar teman som identitet, förlust, kolonialism, rätten till land och vikten av kulturell stolthet. Genom sitt skrivande ville hon få läsare att stödja jämlikhet och aboriginernas rättigheter.
Aktivism och politiskt engagemang
Oodgeroo var en framträdande aktivist för aboriginernas rättigheter. Hon spelade en viktig roll i opinionen inför folkomröstningen 1967, som ledde till att australiska konstitutionen ändrades och aboriginerna därigenom fick större erkännande och möjligheter till medborgarskap. Hon arbetade aktivt för social rättvisa, utbildning och landrättigheter, och använde sitt författarskap, föreläsningar och offentliga framträdanden för att driva dessa frågor.
1972 grundade hon ett utbildningscenter i sin hemort Moongalba på North Stradbroke Island. Centret fokuserade på att undervisa barn och allmänheten om naturen och den aboriginska kulturen, och blev en viktig plats för bevarande och spridning av traditionell kunskap.
Utmärkelser och senare år
Oodgeroo belönades med flera litterära priser under sin karriär, bland annat Mary Gilmore Medal (1970), Jessie Litchfield Award (1975) och Fellowship of Australian Writers' Award. Hon utnämndes till medlem av Order of the British Empire 1970, en utmärkelse hon senare valde att återlämna 1987 som en offentlig protest mot Australiens tvåhundraårsfirande och som ett politiskt uttalande mot fortsatt social ojämlikhet i landet.
Oodgeroo fortsatte att vara en aktiv röst i både litterära och politiska sammanhang fram till sin död 1993. Hennes arbete har haft bestående betydelse i Australien: hon betraktas som banbrytande för aboriginsk litteratur och som en inspirationskälla för senare generationer av ursprungsförfattare och människorättsaktivister.
Arv
Oodgeroo Noonuccals inflytande lever vidare genom hennes skrifter, genom de utbildningsinitiativ hon startade och genom det uppvaknande hon bidrog till i den australiska allmänheten kring frågor om rättvisa, kultur och identitet. Hennes enkla men kraftfulla uttryckssätt gjorde svåra frågor tillgängliga för en bred publik och bidrog till att forma debatten om Australiens ursprungsfolk under sent 1900-tal.
Frågor och svar
F: Vem var Oodgeroo Noonuccal?
S: Oodgeroo Noonuccal var en australisk poet, politisk aktivist, konstnär och lärare. Hon var mest känd för sin poesi och var den första aboriginska australiensare som publicerade en versbok.
F: Vad är betydelsen av namnet "Oodgeroo"?
S: Namnet "Oodgeroo" hänvisar till pappersbarksträdet, vilket är ett traditionellt Quandamooka-namn som hon antog för sig själv 1988.
F: Vilka förändringar har Oodgeroo kämpat för?
S: Oodgeroo kämpade starkt för aboriginernas rättigheter och var en av huvudpersonerna bakom kampanjen för ändringar av den australiska konstitutionen 1967. Dessa ändringar gav aboriginerna fullt medborgarskap. Hon drev också en kampanj för premiärminister Robert Menzies och hans efterträdare Harold Holt.
F: Vilken typ av skrivstil använde Oodgeroo?
S: Oodgeroo beskrev sin egen skrivstil som "sloganistisk". Hon ville visa hur stolt hon var över att vara aboriginal och använde sitt skrivande för att få människor att stödja jämlikhet och aboriginalers rättigheter.
F: Vilka priser vann Oodgeroo?
S: Ooodergo vann flera litterära priser, bland annat Mary Gilmore Medal (1970), Jessie Litchfield Award (1975) och Fellowship of Australian Writers' Award.
Fråga: Vilket utbildningscenter öppnade hon?
Svar: 1972 öppnade hon ett utbildningscenter i sin hemstad Moongalba på North Stradbroke Island där hon undervisade barn om naturen och aboriginska kulturer.
Fråga: Vilken utmärkelse fick hon av den brittiska monarkin? S: Hon blev medlem av Order of British Empire 1970 men återlämnade den 1987 för att protestera mot Australiens tvåhundraårsjubileum och göra ett politiskt uttalande om social ojämlikhet i Australien.
Sök