Australiensiska ursprungsbefolkningen, även känd som Australiens aboriginer, är Australiens ursprungsbefolkning. De har en mycket lång kontinuerlig närvaro i landet — forskare uppskattar att de har varit bosatta i Australien i omkring 60 000 år eller mer. Traditionella verktyg och vapen som boomeranger, pinnar och spjut användes för att jaga djur och skaffa mat, men också för fiske, hantverk och ceremoniellt bruk. Aboriginerna har rika konsttraditioner, bland annat grottmålningar, barkmålningar och punkttekniker — en egen typ av konst som fortsatt är viktig i dag. Det finns teorier om släktskap med grupper i Sydostasien, ibland kallade Australoiderna, men forskning pågår fortfarande och många frågor kvarstår.

Historia och ursprung

Arkeologiska fynd, såsom lämningar och redskap vid platser som Lake Mungo, tyder på att människor funnits i Australien i tiotusentals år. Genom kombination av arkeologi, genetik och mun-till-mun-berättelser (oral tradition) får forskare och samhällen bättre förståelse för hur och när människor anlände och spred sig över kontinenten. Innan europeisk kontakt fanns ett stort antal distinkta grupper med egna språk, sedvänjor och territorier.

Kultur, tro och samhälle

En central del i många aboriginska samhällen är berättelser om skapelsen och sambandet mellan människor, land och andevärlden — ofta kallat Dreamtime eller Dreaming. Dessa berättelser förklarar landskapets uppkomst, lagar och släktskap. Social organisation byggde ofta på komplexa kretsar av släktskapsregler, ceremonier och ansvar för särskilda platser i landet (kust, skogar, vattenhål).

  • Språk: Före kolonisation fanns flera hundra språk och dialekter; idag är många hotade men flera fortfarande talas och lärs ut.
  • Konst och musik: Förutom målningar spelar instrument som didgeridoo och kroppsmålning stor roll i ceremoni och identitet.
  • Ekologi och förvaltning: Traditionella metoder, som så kallad fire-stick farming, användes för att hantera landskapet och främja jaktmöjligheter och växtlighet.

Kolonisation och konsekvenser

Många australiensiska ursprungsbefolkningar led svårt när européer från Storbritannien och Irland anlände och etablerade bosättningar. Introduktion av nya sjukdomar, våldsam konflikter, tvångsförflyttningar och förlust av jaktmarker och vattenkällor är några orsaker till de dramatiska samhällsförändringar som följde. Under 1800- och 1900-talen förekom också politik som innebar att barn togs från sina familjer (kallat Stolen Generations), samt institutionalisering i missioner och reservat.

Rättsliga och politiska förändringar

Under 1900-talet och framåt har det skett viktiga förändringar i erkännande och rättigheter. 1967 års folkomröstning gav den australiska staten rätt att räkna aboriginer i folkräkningen och att lagstifta för dem. En milstolpe i modern tid var Mabo-domen 1992, som erkände att ursprungsbefolkningens markrättigheter (native title) existerade i vissa fall och ledde till Native Title Act 1993. Återlämnande av mark, som överlämnandet av Uluru 1985, och senare förlikningar har varit betydelsefulla steg, även om många frågor om mark, vård av kulturarv och socioekonomisk rättvisa kvarstår.

Nutida situation

Idag lever många aboriginska människor i både urbana och avlägsna områden. Samtidigt som kulturerna är synliga och firas — särskilt genom konst, musik och kulturfestivaler — finns stora hälsomässiga, utbildningsmässiga och ekonomiska skillnader jämfört med resten av den australiska befolkningen. Det pågår ett omfattande arbete för språkrevitalisering, kulturellt bevarande och rättsliga processer kring markrättigheter. Regeringar, samhällen och organisationer arbetar också med försoningsprocesser; ett formellt offentligt fördömande och en ursäkt (2008) till de drabbade i Stolen Generations var en viktig händelse.

Framtid och motståndskraft

Aboriginska samhällen visar stor motståndskraft och kreativitet i att bevara och återuppliva traditioner, samtidigt som de deltar i samtida australiskt samhälle och politik. Deras kunskap om landskap, kulturarv och samhällsorganisation är av stort värde både för Australien och internationellt. Trots svårigheter fortsätter många grupper att kämpa för erkännande, rättvisa och möjligheter att bestämma över sin framtid.