Oskar Gröning – Auschwitzvakt och SS-medlem (1921–2018)

Oskar Gröning (1921–2018) – tysk SS-medlem och Auschwitzvakt. Biografi om hans tidiga liv, tjänstgöring i Auschwitz samt efterföljande rättegångar och kontroverser.

Oskar Gröning (ibland översatt till Oscar Groening på engelska; 10 juni 1921–9 mars 2018) var en tysk före detta SS-Unterscharführeformer i Waffen-SS. Han tjänstgjorde under andra världskriget vid koncentrationslägret Auschwitz, framför allt i administrativa funktioner med handläggning av förvarade värdesaker och pengar som konfiskerats från deporterade fångar.

Tidigt liv

Gröning föddes den 10 juni 1921 i Niedersachsen. Han växte upp i en konservativ arbetarfamilj; hans mor avled när han var fyra år gammal. Uppgifter om hans ungdom och utbildning visar att han tidigt började arbeta och så småningom värvades in i SS under kriget.

Tjänstgöring vid Auschwitz

Under perioden 1942–1944 var Gröning stationerad vid Auschwitz, där han uppgav att hans huvudsakliga uppgifter var administrativa: räkning och registrering av pengar och värdesaker som togs från ankommande deporterade personer, sortering av bagage och förvaring av beslagtagna föremål. Han avstod från att slåss i fronten och placerades i lägrets ekonomiska och administrativa enheter. Samtidigt vittnar många historiska källor om att sådan administration var en del av det praktiska system som möjliggjorde massmordet: att ta ifrån människor deras ägodelar var en integrerad del av förintelseindustrin.

Efter kriget

Efter krigsslutet återvände Gröning till Tyskland. Under flera decennier levde han ett relativt anonymt liv och arbetade inom civila yrken. Under senare årtionden började han tala offentligt om sin tid i Auschwitz, delta i intervjuer och vittna inför historiker och minnesinstitutioner. I sina uttalanden beskrev han det han sett och gjorde uttalanden om skuld och ansvar, men hävdade samtidigt att han själv inte hade deltagit i direkta avrättningar.

Rättegång och dom

År 2015 ställdes Gröning inför rätta i Lüneburg. Rättegången rörde hans roll i Auschwitz och om hans handlingar kunde bedömas som medhjälp till massmord. Domstolen fann att hans administrativa arbete — att hanterade pengar och föremål som konfiskerats från de ankommande offren — gjorde honom medskyldig till de systematiska morden. Han dömdes som medhjälpare till massmord för ett mycket stort antal offer och fick fyra års fängelse. Domen togs upp i överinstanser, och diskuteras allmänt som rättsligt viktig eftersom den tydliggjorde att även personer som inte direkt tog människoliv kan hållas straffrättsligt ansvariga om deras arbete varit nödvändigt för att förverkliga ett folkmord. På grund av sin höga ålder och sviktande hälsa skedde efter domen vistelser i vård och frihetsinskränkningar med särskilda villkor; han avled 2018.

Debatt och eftermäle

Oskar Gröning blev en symbolisk och rättsligt betydelsefull figur i debatten om ansvar under Förintelsen. Hans fall belyste frågor om moralisk och juridisk ansvarighet för de många funktionärer som gjorde det verkställande systemet möjligt — från chefer till administrativ personal. Vissa såg honom som ett exempel på en enskild medarbetares möjlighet att erkänna skuld och vittna om övergrepp, andra hävdade att rättegången ställde vikt vid retrospektiv kollektiv skuld. Hans erkännanden och vittnesmål bidrog till dokumentationen av vad som skedde i Auschwitz och till den fortsatta utbildningen om Förintelsen.

Död
Oskar Gröning avled den 9 mars 2018, 96 år gammal. Hans liv och rättegång har fortsatt att väcka diskussioner om rättvisa, ansvar och hur samhällen bör hantera medverkande i systematiska brott mot mänskligheten.

Sök med bokstav