Mord: juridisk definition, skillnader till dråp och självförsvar

Klart och enkelt: Läs om juridisk definition av mord, skillnader till dråp och när död i självförsvar inte är brott — lagtolkningar, exempel och rättspraxis.

Författare: Leandro Alegsa

09-01-2026 22:31

Mord är när en person dödar en annan person med uppsåt, det vill säga med avsikt att döda eller medvetet acceptera att död blir följden. Om någon orsakar en annan persons död utan att ha sådan avsikt kan det i stället röra sig om dråp eller andra former av brott mot liv och hälsa. En olycka som orsakas av slarv eller oaktsamhet kan vara ett oaktsamt dråp. I vissa situationer är en död som orsakas av en annan person inte ett brott, till exempel dödande i självförsvar eller i nödvärn om de rättsliga villkoren är uppfyllda.

Vad skiljer mord från dråp och oaktsamhet?

Uppsåt (avsikt) är ofta den avgörande skillnaden. Mord kräver vanligtvis att åklagaren kan visa att gärningspersonen hade uppsåt att döda eller orsaka en livshotande skada. Dråp används i vissa rättssystem om dödandet skett i affekt, under betydande provokation eller utan förutbestämd plan — det kan betraktas som ett mindre grovt brott än mord i dessa system. Dråp och begreppens användning varierar mellan länder.

Oaktsamt dråp eller motsvarande begrepp omfattar situationer där döden uppstår genom vårdslöshet eller bristande försiktighet, utan något uppsåt att döda. Ett exempel är en dödsolycka orsakad av vårdslös körning eller en arbetsplatsolycka där säkerhetsregler åsidosatts.

Juridiska grunder: uppsåt, avsikt och oaktsamhet

Rättsfall och lagstiftning skiljer ofta mellan:

Direkt uppsåt — gärningspersonen ville att den dödliga konsekvensen skulle inträffa.
Indirekt uppsåt — gärningspersonen insåg att död var en sannolik följd och accepterade det.
Oaktsamhet — gärningspersonen har inte avsett död men har handlat utan tillräcklig försiktighet.

Det juridiska begreppet för uppsåt och oaktsamhet kan beskrivas som skillnaden mellan mens rea (den inre avsikten) och actus reus (den yttre handlingen). Bevisbördan i kriminalmål innebär att uppsåt normalt måste styrkas bortom rimligt tvivel.

Självförsvar och andra undantag

Dödlig utgång i samband med självförsvar eller nödvärn kan vara rättfärdigat och därmed undantaget från brott. För att nödvärn ska godtas krävs i de flesta rättssystem att:

angreppet är pågående eller omedelbart förestående,
åtgärden är nödvändig för att avvärja angreppet,
försvarshandlingen står i rimlig proportion till hotet.

Rättsliga konsekvenser och påföljder

Påföljder för dödande varierar kraftigt mellan länder och rättssystem. I många länder är mord straffbelagt med långa fängelsestraff, ibland livstids fängelse. För oaktsamt dråp och mindre allvarliga former av dråp kan straffen vara betydligt lägre. Domstolar tar hänsyn till förmildrande och försvårande omständigheter, till exempel:

planering och beräkning (premeditation),
grymhet eller särskild råhet,
antalet offer,
gärningspersonens ålder, psykiska tillstånd och tidigare brottslighet.

Processuella aspekter

Ett åtal för mord eller dråp kan omfatta huvudfrågor om uppsåt, orsakssamband (att gärningen verkligen är den direkta orsaken till döden), och eventuella rättfärdigande skäl som nödvärn. Rättsprocessen innefattar utredning, bevisprövning, expertutlåtanden (t.ex. rättsmedicinska undersökningar) och slutligen dom i domstol.

Olika terminologi i olika länder

Den exakta juridiska definitionen av "mord" och "dråp" skiljer sig mellan rättsordningar. Vissa länder använder endast begreppet "mord" och differentierar grader (t.ex. första- och andragradsmord), andra har tydliga skilda termer för uppsåtligt dödande, död i affekt och oaktsam död. Detta innebär att samma faktiska handling kan rubriceras och bestraffas olika beroende på var den prövas. Den rättsvetenskapliga och politiska debatten om hur dessa begrepp ska utformas och tillämpas är omfattande och pågår i många jurisdiktioner.

En person som begår ett mord kallas vanligtvis mördare. För närmare information om juridiska termer och hur de tillämpas i ett visst land eller en viss jurisdiktion bör man rådfråga nationell lagtext och rättspraxis eller kontakta en jurist.

Mord i huset är en målning av Jakub Schikaneder från 1890.

De vanligaste omständigheterna för mord i USA (1999)

Totalt 12 658 mord rapporterades 1999 i USA, varav 1 903 utan angivet skäl och 3 779 med okänt skäl.

Argument (ospecificerat) (3,391)
Rån (1 010)
Mord i ungdomsgäng (579)
Överträdelse av narkotikalagstiftningen (564)
Bråk om pengar eller egendom (211)
Slagsmål på grund av alkoholpåverkan (187)
Romantisk triangel (133)
Gangland mord (116)
Slagsmål på grund av narkotikapåverkan (111)
Inbrott (79)

Värsta städerna för mord i USA (1999)

New Yorks status som världens mordhuvudstad förbättrades under 1990-talet. Nedan följer antalet mord för 1999:

New York, New York (671)
Chicago, Illinois (642)
Los Angeles, Kalifornien (425)
Detroit, Michigan (415)
Philadelphia, Pennsylvania (292)
Houston, Texas (241)
Washington, D.C. (241)
Dallas, Texas (191)
New Orleans, Louisiana (158)
Atlanta, Georgia (143)

Försök till mord

Mordförsök är ett brott. Försök till mord, eller "försök till mord" i länder med sedvanerätt, ibland även kallat "mordförsök", är när någon försöker döda en annan person. Det räcker inte att planera ett mord. Handlingen måste komma nära, men inte faktiskt ta den andra personens liv.

Det var straffbart med döden och avrättningen genomfördes i det gamla Egypten, det gamla Mesopotamien, Indusflodens dalgång, det gamla Grekland, Romarriket och naturligtvis Kina, som än i dag är det överlägset mest befolkade landet i världen. Liksom mord är mordförsök en dödssynd för den katolska kyrkan.

Romarriket genomförde omkring tio tusen avrättningar, de flesta om inte alla halshuggningar, under sin tid, och det råder inget tvivel om att många av dessa var personer som dömts för mordförsök.

Mord

"Mord" är ett ord som betyder att en framstående person mördas av en anledning. Ordet används oftast när personen som dödades var en kändis eller en person som var inblandad i politiken. De personer som utför lönnmord kallas "lönnmördare" eller "Hit-men". En lönnmördare kan mörda någon av politiska skäl, för pengar eller av andra skäl, t.ex. för att göra en tjänst som man är skyldig och för att hämnas. Mord är detsamma som mord och är en dödssynd för den katolska kyrkan.

Ordet "lönnmördare" kommer från Hashishin, en muslimsk grupp som var aktiv i Mellanöstern från 800- till 1300-talet. Detta hemliga sällskap dödade människor av politiska och religiösa skäl. Man tror att lönnmördarna var påverkade av hasch och opium under sina mord eller under sin träning. Ordet lönnmördare kommer antingen från hashashim, drogernas inflytande, eller hassansin, efter deras ledare Hassan-i Sabbah.

Mord-självmord

Ett mord-självmord är när en person dödar någon annan (mord) och sedan tar livet av sig själv (självmord).

Ingen följer upp antalet mord-självmord i USA. I medicinska studier uppskattas dock att mellan 1 000 och 1 500 dödsfall per år i USA är mord-självmord.

Relaterade sidor

Otoya Yamaguchis oklara avtryck av mordet på Inejiro Asanuma i oktober 1960.

Frågor och svar

F: Vad är den juridiska definitionen av mord?

S: Mord är olagligt dödande av en annan person med ont uppsåt.

F: Vad är mord?

S: Mord är handlingen att orsaka en annan persons död, oavsett om det är avsiktligt eller inte.

F: Vad är dråp?

S: Dråp är en typ av mord där en person dödar någon annan utan att ha för avsikt att göra det.

F: Vad är kriminellt oaktsamt mord?

S: Mord genom oaktsamhet är en typ av mord som orsakas av en olycka som var ett resultat av slarv eller oaktsamhet.

F: När betraktas ett dödsfall som orsakats av någon annan inte som ett brott?

S: Ett dödsfall som orsakats av någon annan är kanske inte ett brott om det skedde i självförsvar eller om mördaren kunde ha stoppat våldet utan att döda offret.

F: Vad är den rättsliga påföljden för mord i länder där dråp inte är ett juridiskt begrepp?

S: I länder som inte har dråp som juridiskt begrepp åtalas dråp som mord.

F: När införde USA för första gången dråp som juridiskt begrepp?

S: USA införde dråp som juridiskt begrepp först under 1900-talet.

Sök