Pedro Álvares Cabral (född omkring 1467 eller 1468 i Belmonte – död omkring 1520 i Santarém) var en portugisisk adelsman, navigatör och upptäcktsresande. Han räknas som den förste europeiske ledaren för en expedition som dokumenterat såg land i det som i dag är Brasilien, den 22 april 1500.

Bakgrund

Cabral kom från en adlig familj och utbildades för militär och marin tjänst. Hans liv och karriär måste ses i ljuset av Portugals stora expansionsperiod under sent 1400‑tal och tidigt 1500‑tal, då landet konkurrerade om sjövägarna till Indien och handeln med kryddor.

Expeditionen 1500 – upptäckten av Brasilien

På uppdrag av kung Manuel I ledde Cabral en större flottsektion mot Indien för att etablera handelsförbindelser och befästa de portugisiska positionerna i Östafrika och Asien. Han lämnade Portugal den 9 mars 1500 med en flotta om 13 fartyg och följde i huvudsak Vasco da Gamas tidigare rutt söderut och sedan österut runt Afrika.

  • Den 22 april 1500 gjorde expeditionen landfall vid en kuststräcka i det som idag är sydöstra Brasilien. Cabral tog formellt området i anspråk för den portugisiska kronan och gav det först namnet "Ilha de Vera Cruz" (”Ön med det sanna korset”).
  • Senare gav kung Manuel I det officiella namnet "Terra de Santa Cruz" (”Heliga korset”). Namnet ändrades i sinom tid till "Brasil", efter träslaget pau-brasil, vars rödaktiga färg var mycket eftertraktad i Europa.
  • Cabral och hans besättning stannade på platsen i omkring tio dagar. Under vistelsen förekom utbyte mellan européerna och de lokala urbefolkningarna. Exakt var landstigningen skedde diskuteras fortfarande av historiker, men ofta pekas Porto Seguro i delstaten Bahia ut som en trolig plats.

Färden vidare mot Indien och konflikterna i Calicut

Efter uppehållet i Brasilien fortsatte Cabral färden mot Indien. Resan var farofylld: kraftiga stormar och svåra havsförhållanden ledde till att flera fartyg skadades eller gick förlorade, bland annat i närheten av Kap det goda hoppet. Vid ankomsten till Indien uppstod spänningar med etablerade handelsintressen.

I hamnstaden Calicut (en viktig handelsplats på Malabarkusten) utbröt våldsamma sammandrabbningar mellan Cabrals män och muslimska handelsmän som kontrollerade mycket av kryddhandeln där. I stridigheterna dödades omkring 50 av Cabrals män, vilket var ett hårt slag för expeditionen.

Handel i Indien och återresa

Trots förlusterna lyckades Cabral etablera handel i Cochin och med närliggande regioner, där kryddor köptes in och lastades. En del källor anger att handeln i Cochin (i regionen som ibland omnämns i äldre texter som Kozhikode eller Calicut beroende på ort och period) gav en värdefull last som skulle försvara expeditionens ekonomiska framgångar.

Cabral lämnade Indien och påbörjade hemresan. Han återkom till Portugal den 23 juni 1501, med endast fem av de ursprungliga 13 fartygen men med en väsentlig last av kryddor som visade på expeditionens kommersiella värde.

Senare liv och betydelse

Efter hemkomsten erbjöds Cabral att leda en ny expedition, men han tackade nej. Kung Manuel I utnämnde istället Vasco da Gama till ledare för nästa resa till Indien (1502). Cabral drog sig tillbaka till sin egendom i Santarém, där han tillbringade sina sista år. Han avled omkring 1520 och begravdes i ett kloster i Santarém.

Arvet efter Cabral

Pedro Álvares Cabrals resa fick stor historisk betydelse. Upptäckten av Brasilien bekräftade och förstärkte Portugals anspråk i den västra delen av den nya världen, i enlighet med tidigare avtal som Tordesillasfördraget. Namnet Brasilien lever kvar än i dag, och landet är en direkt följd av den portugisiska kolonisationen som tog sin början efter dessa tidiga kontakter.

Historiker diskuterar än idag om landstigningen var en avsiktlig del av rutten eller en följd av navigationsval och vindförhållanden. Oavsett orsak markerar Cabrals expedition ett viktigt skede i den europeiska sjöhistorien och i kontakterna mellan Europa och Sydamerika.