Peter Sutcliffe – 'Yorkshire Ripper': Biografi och brott

Peter William Sutcliffe (född 2 juni 1946 – död 13 november 2020) var en brittisk seriemördare som blev känd som Yorkshire Ripper. Han föddes i Bingley, West Riding of Yorkshire. I maj 1981 dömdes han för att ha mördat tretton kvinnor och försökt mörda sju andra under en mordvåg som pågick i huvudsak mellan 1975 och 1980. Han fick diagnosen paranoid schizofreni av vissa psykiatriker i samband med rättegången. Sutcliffe dömdes till flera livstidsstraff och hölls i högsäkerhetsomhändertagande under större delen av sin tid i fångenskap, bland annat på Broadmoor. Han avled i fängelsevård den 13 november 2020 efter att ha insjuknat i COVID‑19.

Brotten

Sutcliffes våldsvåg drabbade framför allt norra England, med attentat mot kvinnor på gator och i utkanten av städer i Yorkshire och närliggande områden. Offergruppen bestod av både prostituerade och kvinnor som inte var det, och gärningarna skapade stor oro i samhället under flera år. Totalt räknas tretton dödade och sju svårt skadade som försöksmord bland hans offer.

Utredningen och gripandet

Utredningen av de många dåden blev en av de största och mest uppmärksammade polisinsatserna i brittisk polishistoria. Polisen arbetade med stora resurser och ett omfattande spaningsarbete, men utredningen kritiserades senare för brister och felspår som fördröjde gripandet. Ett känt inslag i fallet var de så kallade "Wearside Jack"‑breven och ett röstband som skickades till polisen och media och som senare visade sig vara en vilseledande hoax. Dessa falska spår drog bort utredningen från verkliga bevismaterial under en längre tid.

Sutcliffe greps i januari 1981 efter att polisen fått indikationer som ledde till att han kunde identifieras och förhöras. Vid rättegången år 1981 stod han åtalad för ett stort antal mord och mordförsök och dömdes i maj samma år.

Rättegång, diagnos och påföljd

Under rättegången diskuterades hans mentala hälsa intensivt. Vissa psykiatriker ställde diagnosen paranoid schizofreni, men rätten fann honom ansvarig för sina handlingar och han dömdes till långa fängelsestraff – i praktiken flera livstidsdomar. Efter domen placerades han initialt i högsäkerhetspsykiatrisk vård vid Broadmoor, en anstalt för psykiskt störda intagna med hög säkerhet. Under åren förflyttades han mellan olika anstalter och vårdinrättningar.

Efterspel och kritik

• Den omfattande polisutredningen utsattes för hård kritik i efterhand för organisatoriska brister, dålig ledning, missade utredningsspår och bristande kommunikation, vilket ledde till flera offentliga granskningar.
• Hoax‑brev och band från den som kallades "Wearside Jack" försvårade utredningen och bidrog till felaktiga prioriteringar i arbetet. Denna vilseledning fick omfattande uppmärksamhet i medier och senare utredningar.
• Fallet ledde till debatt om polisens arbete med seriemord, hantering av vittnesuppgifter, skydd för utsatta grupper och hur psykisk sjukdom ska beaktas i rättsprocesser.

Effekter och minne

Morden och utredningen fick långvariga konsekvenser för lokala samhällen och polisarbete i Storbritannien. Många civila organisationer, stödgrupper för offrens anhöriga och reformer inom polisväsendet kan delvis kopplas till erfarenheterna från detta fall. Fallet fortsätter att studeras i litteratur, dokumentärer och polisstudier som ett exempel på både kriminaltekniska utmaningar och konsekvenserna av systemfel i stora utredningar.

Peter Sutcliffes fall är ett av de mest kända seriemordsfallen i brittisk historia. Hans handlingar och de efterföljande utredningarna påverkade rättssystem, polisarbete och allmänhetens uppfattning om risk och säkerhet under flera decennier.

Sök med bokstav