Stephen Biko — sydafrikansk aktivist och grundare av Black Consciousness

Stephen Biko — sydafrikansk aktivist och grundare av Black Consciousness; hans kamp mot apartheid formade en rörelse för svart stolthet, motstånd och mänskliga rättigheter.

Stephen Bantu Biko (18 december 1946 - 12 september 1977) var en sydafrikansk aktivist. Han är känd för sin aktivism mot apartheid i Sydafrika under 1960- och 1970-talen. Han skapade Black Consciousness Movement (rörelsen för svart medvetande).

Tidig bakgrund och utbildning

Stephen Biko föddes i King William's Town (nu Qonce) i Eastern Cape. Han studerade medicin vid University of Natal i Durban. Under sina studieår engagerade han sig i studentpolitik och blev snabbt en ledande röst för svart självständighet och värdighet i kampen mot rasdiskriminering.

Black Consciousness och studentrörelsen

Biko var en av initiativtagarna till South African Students' Organisation (SASO) och en centralgestalt i den så kallade Black Consciousness Movement (BCM). Rörelsen betonade svart självkänsla, självbestämmande och mental frigörelse från den förnedrande rasideologin som apartheid byggde på. Syftet var att stärka svarta människor att organisera sig och agera för sina egna rättigheter snarare än att främst förlita sig på vita allierade.

Arrestation, fängsling och död

Biko förföljdes av säkerhetstjänsten och utsattes för förhör och restriktioner. I augusti 1977 arresterades han under en repression riktad mot oppositionella rörelser. Den 12 september samma år avled han i polisförvar efter svåra skador. Omständigheterna kring hans död — inklusive skador som tyder på våld under förhören — väckte både nationell och internationell fördömelse och bidrog till ökad uppmärksamhet mot apartheidregimens brutalitet.

Eftermäle och påverkan

Stephen Biko blev en symbol för kampen mot apartheid. Hans idéer om svart stolthet och politisk självständighet påverkade många unga aktivister och bidrog till en bredare mobilisering mot raslagarna. Efter hans död ökade trycket från internationella organisationer och medier mot Sydafrikas apartheidpolitik.

• Litteratur: Bikos texter samlades senare i volymer som "I Write What I Like" (postumt), där hans essäer och tal visar hans teoretiska tänkande och politiska analys.
• Kulturella porträtt: Hans liv och död skildras bland annat i filmen "Cry Freedom" (1987).
• Minnesmärken: Flera institutioner och organisationer bär hans namn, till exempel Steve Biko Foundation och Steve Biko Academic Hospital, och det finns minnesplatser i hans hemtrakter.

Arv och betydelse idag

Bikos idéer om att den mentala frigörelsen är en förutsättning för politisk frihet har fortsatt betydelse i diskussioner om identitet, motstånd och social rättvisa inte bara i Sydafrika utan internationellt. Han citeras ofta med formuleringar som betonar hur förtryck påverkar människors självbild.

Kritik och debatt

Både under hans livstid och efter hans död har det funnits debatt om BCM:s strategi och om Bikos roll i den bredare anti-apartheidrörelsen. Vissa kritiker pekade på rörelsens fokus på svart identitet som exklusiv, medan anhängare menade att just stärkandet av identiteten var nödvändigt för motståndet mot rasförtryck.

Viktiga källor och vidare läsning

För den som vill fördjupa sig i Bikos tankar och i historien om Black Consciousness finns samlingar av hans texter, biografier och undersökningar av hans död. Truth and Reconciliation Commission (TRC) och flera historiska studier har också behandlat omständigheterna kring hans arrestering och död samt den roll hans martyrskap spelade för anti-apartheidrörelsen.

Död

Den 18 augusti 1977 arresterades Biko. Han dog den 12 september 1977 på grund av de skador han fick i polisens förvar.

 
Steven Bantu Bikos grav i King Williams Town, Sydafrika  

Sök med bokstav