Tomas Lindahl – svensk cancerforskare, Nobelpristagare 2015 för DNA-reparation

Tomas Lindahl — svensk cancerforskare och Nobelpristagare 2015 för banbrytande upptäckter om DNA‑reparation. Ledande forskare inom cancerbiologi och molekylär medicin.

Tomas Robert Lindahl FRS FMedSci (född 28 januari 1938 i Stockholm) är en svensk forskare med lång erfarenhet inom molekylärbiologi och cancerforskning. År 2015 tilldelades han Nobelpriset i kemi tillsammans med den amerikanske kemisten Paul Modrich och den turkiske kemisten Aziz Sancar för mekanistiska studier av DNA-reparation. Hans arbete har varit avgörande för att förklara hur celler upptäcker och åtgärdar skador i arvsmassan, en grundläggande process för att förebygga mutationer och cancer.

Lindahl var professor i medicinsk kemi vid Göteborgs universitet 1978–1982. Han flyttade därefter till England och började arbeta som forskare vid Imperial Cancer Research Fund (numera Cancer Research UK) 1981. Från 1986 var han den förste direktören för Cancer Research UK:s forskningsinstitut Clare Hall i Hertfordshire. Sedan 2015 har detta varit en del av Francis Crick Institute. Under sin karriär har Lindahl lett laboratorier som bidragit med både grundforskning och metodutveckling inom DNA-reparation.

När Royal Society utsåg honom till medlem var hans prestationer extraordinära (även om de var ganska tekniska):

• Upptäckten att DNA är kemiskt instabil: Lindahl visade att DNA spontant genomgår kemiska förändringar, som depurinering och deaminering, i en mycket högre takt än tidigare antaget. Detta utmanade den rådande bilden att DNA är en mycket stabil molekyl.
• Beskrivning av base excision repair (BER): Han kartlade den grundläggande reparationsvägen som tar hand om små, frekventa skador i DNA, framför allt genom att identifiera och karakterisera enzymer som DNA-glykosylaser och AP-endonukleaser.
• Isolation och karakterisering av reparationsenzymer: Lindahls laboratorium isolerade flera nyckelenzymer som bryter ner och ersätter skadade baser i DNA, och visade hur dessa enzymer arbetar tillsammans för att bevara genomets integritet.
• Koppling till sjukdom och terapi: Hans arbete lade grunden för förståelsen av hur brister i reparationsmekanismer kan leda till cancer och andra sjukdomar samt hur kunskap om reparation kan utnyttjas i cancerterapi.

Vetenskaplig betydelse och påverkan

Lindahls upptäckter bidrog till en omvärdering av hur biologiska system skyddar sin genetiska information. Genom att visa både de kemiska hoten mot DNA och de detaljerade mekanismerna för reparation gav han forskningen nödvändiga verktyg för att förstå mutationers uppkomst och hur celler förhindrar deras ackumulering. Detta är centralt inte bara för grundläggande biologi utan också för kliniska tillämpningar, till exempel utveckling av läkemedel som påverkar reparationsvägar i cancerceller.

Utmärkelser och erkännanden

• Nobelpriset i kemi 2015 (delat med Paul Modrich och Aziz Sancar) för studierna av mekanismerna för DNA-reparation.
• Fellow of the Royal Society (FRS) och Fellow of the Academy of Medical Sciences (FMedSci) — titlar som anges efter hans namn och reflekterar internationellt erkännande av hans vetenskapliga insatser.

Arv

Tomas Lindahls arbete fortsätter att påverka forskning kring genetisk stabilitet, cancerbiologi och läkemedelsutveckling. Genom att kombinera kemiska insikter med molekylärbiologiska metoder skapade han en detaljerad bild av hur cellerna ständigt reparerar sitt DNA — en process som är avgörande för livets fortbestånd och för att förebygga sjukdomar orsakade av genetiska skador.

Frågor och svar

Q: Vem är Tomas Robert Lindahl?

F: Vad fick Lindahl Nobelpriset i kemi för?

Q: Var arbetade Lindahl som professor i medicinsk kemi?

Q: När började Lindahl arbeta på Imperial Cancer Research Fund (nu Cancer Research UK)?

F: Vilken roll hade Lindahl vid Cancer Research UK:s forskningsinstitut Clare Hall i Hertfordshire?

F: Vilken organisation valde Lindahl till Fellow?

F: Vilka var Lindahls prestationer som Royal Society ansåg vara extraordinära?

Sök med bokstav