22 f.Kr. – året i julianska kalendern och konsulatet Marcellus och Arruntius

Utforska år 22 f.Kr. i den julianska kalendern — datum, veckodagar och romerska konsulatet under Marcellus och Arruntius.

År 22 f.Kr. var antingen ett vanligt år som började på söndag, måndag eller tisdag eller ett skottår som började på söndag eller lördag i den julianska kalendern. Vid den tiden var det känt som året för Marcellus och Arruntius konsulat.

Kort sammanfattning: År 22 f.Kr. (22 före Kristus) betecknas i romersk tidräkning som konsulåret för Marcellus och Arruntius. När man försöker översätta detta år till veckodagar i den julianska kalendern uppstår flera olika resultat — beroende på hur man hanterar tidiga felinsättningar av skottår och vilken proleptisk (bakåträknande) konversion man använder. I astronomisk årsräkning motsvarar 22 f.Kr. år −21.

Julianska kalendern och varför veckodagen är osäker

Den julianska kalendern infördes 46 f.Kr. och hade en regel om skottår vart fjärde år. I praktiken begicks dock fel i tidiga årtionden efter införandet; prästerna (pontifex) räknade ibland skottårsintervallen fel och flera skottår sattes in för tätt tills Augustus senare korrigerade systemet. På grund av dessa historiska misstag och avvikande tolkningar när man rekonstruerar gamla kalenderår finns flera möjliga tolkningar av om ett visst år var ett skottår och vilken veckodag det då började på. Därför listas flera alternativ för hur år 22 f.Kr. kan ha börjat i den julianska kalendern.

Konsulatet – hur romarna daterade år

Romarna benämnde ofta år efter de två innehavarna av konsulatet (så kallat consular dating). Ett års officiella namn kunde därför vara "året för konsulskapsperioden för Marcellus och Arruntius". Denna vana gör att många romerska dokument och inskriptioner anger årtal med konsulnamn i stället för ett numeriskt årtal. Listor över konsuler (t.ex. fasti consulares) används därför för att korrelera romerska källor med vår moderna kronologi.

Identifiering av Marcellus och Arruntius

Benämningen "Marcellus och Arruntius" syftar på de två konsulerna som innehade ämbetet detta år. I romerska källor anges oftast fullständiga namn och släkttillhörighet (gentilicia), vilket gör det möjligt för historiker att identifiera vilka personer som avses i varje konsulår. För detaljer om deras bakgrund och politiska karriärer hänvisar man vanligen till prosopografiska uppslagsverk, antika kronologier och inskrifter.

Tidsberäkning i modern forskning

Vid omräkning mellan olika kalendersystem finns flera praktiska frågor att beakta:

• Skillnaden mellan den julianska och den gregorianska kalendern när man proleptiskt använder den senare för år före 1582.
• Avsaknad av ett år noll i den traditionella före-kristus-räkningen (astronomisk numrering använder år noll).
• Lokala och administrativa variationer i när ett år ansågs börja (t.ex. nyårsdagen i olika provinser).

Källor och vidare läsning

För den som vill läsa vidare rekommenderas att titta på:

• Fasti consulares och andra romerska kronologiska källor.
• Forskning kring tidiga problem i tillämpningen av den julianska kalendern och Augustus reformer.
• Antik litteratur, inskrifter och numismatiska fynd som ger kontext till konsulår och politiska händelser.

Sök med bokstav