Armenien — republik i Kaukasus: geografi, historia och kultur

Upptäck Armenien: dess dramatiska geografi, rik historia och levande kultur i Kaukasus — från antika monument till moderna traditioner.

Författare: Leandro Alegsa

Armenien (armeniska: Հայաստան, romaniserat: Hayastan), officiellt Republiken Armenien, är ett inlandslöst land som ligger i det armeniska höglandet i västra Asien.


 

Geografi

Armenien ligger i södra Kaukasus, mellan Svarta havet och Kaspiska havet. Landet gränsar till Turkiet i väster, Georgien i norr, Azerbajdzjan i öster och sydöst och Iran i söder. Terrängen är till största delen bergig och kuperad med höga platåer och djupa dalgångar. Den högsta punkten är berget Aragats, medan Ararat — ett ikoniskt berg i armenisk historia och kultur — ligger strax över gränsen i dagens Turkiet.

Viktig naturgeografi inkluderar sjön Sevan, en av högalpina sjöarna i regionen, samt floden Araxes (Aras) som utgör en viktig gräns- och vattenresurs. Klimatet varierar med höjd; lågland har varma, torra somrar och mildare vintrar, medan högre delar får kallare vintrar och mer nederbörd.

Historia

Armenien har en mycket lång och rik historia. Området var centrum för antika kungadömen som Urartu och senare olika armeniska kungadömen under medeltiden. Armenien blev känt som det första landet i världen som antog kristendomen som statsreligion — ofta daterat till omkring år 301 e.Kr. — vilket formade dess kulturella och religiösa identitet.

Under århundradena kom Armenien under växlande persisk, bysantinsk, arabiska, seldjukisk, persisk (Safavid) och ottomansk dominans. På 1800- och tidigt 1900-tal delades armeniska områden upp mellan stormakterna, och under första världskriget genomgick armenier en massiv förföljelse i det ottomanska riket, som många länder och historiker betecknar som folkmord (1915–1917). Detta ledde till en stor armenisk diaspora.

Efter första världskriget utropade armenierna en kortvarig självständig Första republiken Armenien (1918–1920), innan området inkorporerades i Sovjetunionen som Armeniska SSR 1920–1921. Armenien återfick sin självständighet efter Sovjetunionens upplösning och förklarade sig självständigt 1991. Självständigheten har följts av svåra prövningar, bland annat krig och spänningar med grannländer om Nagorno-Karabach (kallat Artsakh av armenier), vilket ledde till krig på slutet av 1980-talet och tidigt 1990-tal, en våldsam upptrappning 2020 samt stora förändringar i regionen under de följande åren.

Politik

Armenien är en parlamentarisk republik med en folkvald nationalförsamling. Den verkställande makten leds av en statsminister, medan presidentens roll är mer ceremoniell efter konstitutionella reformer. Landet har ett flerpartisystem och har genomförts ett antal reformer för att stärka demokratiska institutioner, men politiken påverkas också av geopolitiska spänningar och säkerhetsutmaningar i regionen.

Ekonomi

Armeniens ekonomi bygger på en blandning av jordbruk, gruvdrift (koppar, molybden, guld), småindustri och snabbt växande IT- och tjänstesektorer. Remitteringar från den stora armeniska diasporan och investeringar från utlandet är betydelsefulla för ekonomin. Landet har begränsad tillgång till internationell havshandel eftersom det är inlandsbundet, vilket påverkar transport- och handelsvillkor. Energiförsörjning, modernisering av infrastruktur och regionala handelsrelationer är centrala ekonomiska frågor.

Kultur och språk

Det armeniska språket tillhör den indoeuropeiska språkgruppen och skrivs med ett eget alfabet som skapades av Mesrop Masjtots omkring år 405 e.Kr. Den armeniska apostoliska kyrkan (Armenian Apostolic Church) har haft en stark roll i bevarandet av nationell identitet, kultur och litteratur genom århundradena.

Kulturen är rik på traditioner inom liturgisk musik, folkvisor, dans, hantverk (särskilt mattvävning och khachkars — inristade stenkors) samt en stark matkultur. Typiska rätter är lavash (tunnbröd), dolma (fyllda vinbladsrullar eller grönsaker), khorovats (grillat kött) och olika meze- och ostspecialiteter. Religösa högtider och folkliga festivaler, som Vardavar, är en viktig del av det sociala livet.

Kulturarv och turism

Armenien har många historiska och religiösa monument som lockar besökare:

  • Echmiadzin – världens äldsta katedral och ett viktigt religiöst centrum för den armeniska kyrkan.
  • Geghard – ett kloster delvis uthugget i berget och en UNESCO-listad plats tillsammans med templet Garni.
  • Haghpat och Sanahin – medeltida klosterkomplex på UNESCO:s världsarvslista.
  • Lake Sevan – populärt för rekreation och natursköna vyer.
  • Tatev – kloster och den spektakulära linbanan Wings of Tatev.

Huvudstaden Jerevan (Yerevan) kombinerar sovjetisk arkitektur med moderna kulturella institutioner, museer, kaféer och ett aktivt konstliv.

Demografi och diaspora

Armeniens befolkning är ungefär tre miljoner människor (varierar över tid). Majoriteten är etniska armenier och kristna tillhörande den armeniska apostoliska kyrkan. Det finns också minoriteter såsom yazidier, ryssar och andra grupper. Den armeniska diasporan är betydande och omfattar stora samhällen i Ryssland, USA, Frankrike, Libanon och många andra länder. Diasporan spelar en viktig roll i ekonomiska investeringar, kulturutbyte och politiskt stöd.

Internationella relationer och säkerhet

Armeniens säkerhetspolitik och utrikesförbindelser präglas av dess geografi och historiska erfarenheter. Landet har nära historiska och säkerhetspolitiska band till Ryssland och är medlem i flera regionala organisationer. Samtidigt söker Armenien ekonomiska och politiska partnerskap med EU, USA och andra länder. Relationerna med grannländerna — särskilt Turkiet och Azerbajdzjan — har varit ansträngda, och konflikten om Nagorno-Karabach har varit en central källa till spänning och humanitära utmaningar.

Framtidsutsikter

Armenien står inför utmaningar som ekonomisk utveckling, modernisering av infrastruktur, hantering av demografiska förändringar och säkerhetsfrågor i en komplex region. Samtidigt finns styrkor i form av en välutbildad befolkning, en dynamisk IT-sektor, ett rikt kulturarv och ett globalt nätverk genom diasporan. Dessa faktorer ger möjlighet till återuppbyggnad, reformer och fördjupade internationella samarbeten.

Historia

Hayasa-Azzi kan ha spelat en viktig roll för armeniernas etniska tillhörighet. Det har ett gammalt kulturarv. Ett av de tidigaste armeniska kungadömena såsom Urartu grundades 860 f.Kr. och på 600-talet f.Kr. ersattes det av Satrapy of Armenia. Armeniens rike nådde sin höjdpunkt under Tigranes den store på 1000-talet f.Kr. och blev den första staten i världen som antog kristendomen som sin officiella religion i slutet av 300-talet eller början av 400-talet e.Kr. Det officiella datumet för statens antagande av kristendomen är 301.

Utländsk invasion

Mellan 1500-talet och 1800-talet hamnade det traditionella armeniska hemlandet, som består av östra Armenien och västra Armenien, under det osmanska och iranska imperiets styre, som upprepade gånger styrdes av något av de två imperierna under århundradenas lopp. På 1800-talet hade östra Armenien erövrats av det ryska imperiet, medan större delen av de västra delarna av det traditionella armeniska hemlandet förblev under ottomanskt styre.

1900-talet

Under första världskriget utplånades de armenier som bodde i sina förfäders landområden i det osmanska riket systematiskt under det armeniska folkmordet. Efter den ryska revolutionen 1918 förklarade alla icke-ryska länder sin självständighet efter att det ryska imperiet upphört att existera, vilket ledde till att Armeniens första republik grundades. År 1920 införlivades staten i den transkaukasiska socialistiska federativa sovjetrepubliken och 1922 blev den en av de grundande medlemmarna i Sovjetunionen. År 1936 upplöstes den transkaukasiska staten och dess delstater, inklusive Armeniska socialistiska sovjetrepubliken, omvandlades till fullständiga unionsrepubliker. Den moderna republiken Armenien blev självständig 1991 i samband med Sovjetunionens upplösning.

21:a århundradet


 

Administrativa områden

Armenien är indelat i tio provinser, med staden Jerevan som landets huvudstad med särskild administrativ status. Den högsta verkställande myndigheten i var och en av de tio provinserna är marzpet (marzguvernör), som utses av Armeniens regering. I Jerevan är borgmästaren, som utses av presidenten, den verkställande direktören.

År 2007[uppdatering] hade Armenien 915 samhällen, varav 49 räknas som städer och 866 som landsbygd.

Provins

Kapital

Område (km²)

Befolkning †

Aragatsotn

Արագածոտն

Ashtarak

Աշտարակ

2,756

132,925

Ararat

Արարատ

Artashat

Արտաշատ

2,090

260,367

Armavir

Արմավիր

Armavir

Արմավիր

1,242

265,770

Gegharkunik 

Գեղարքունիք 

Gavar

Գավառ

5,349

235,075

Kotayk

Կոտայք

Hrazdan

Հրազդան

2,086

254,397

Lori

Լոռի

Vanadzor

Վանաձոր

3,799

235,537

Shirak

Շիրակ

Gyumri

Գյումրի

2,680

251,941

Syunik

Սյունիք

Kapan

Կապան

4,506

141,771

Tavush

Տավուշ

Ijevan

Իջևան

2,704

128,609

Vayots Dzor

Վայոց Ձոր

Yeghegnadzor 

Եղեգնաձոր 

2,308

52,324

Jerevan

Երևան

-

-

223

1,060,138

† 2011 års folkräkning
Källor: Provinsiernas areal och befolkning.


 

Kultur

Republiken Armenien erkänner den armeniska apostoliska kyrkan, världens äldsta nationella kyrka, som landets främsta religiösa institution. Det unika armeniska alfabetet uppfanns av Mesrop Mashtots 405 e.Kr.

Armenien är medlem i Eurasiska ekonomiska unionen, Europarådet och Organisationen för kollektiva säkerhetsfördrag. Armenien stöder den de facto oberoende republiken Artsakh, som utropades 1991.


 

Galleri

 

·         Armenien

·         Yerevan

Jerevan

·         Geghard

Geghard

·         Vagharshapat

Vagharshapat

·         Khor Virap

Khor Virap

·         Sevanavank

Sevanavank

·         Zvartnots

Zvartnots

·         Etchmiadzin

Etchmiadzin

·         Armenian dancers.

Armeniska dansare.

 

Frågor och svar

F: Var ligger Armenien?


S: Armenien ligger i det armeniska höglandet i västra Asien.

F: Vad är Armeniens officiella namn?


S: Armeniens officiella namn är Republiken Armenien.

F: Vilket språk talar armenierna?


S: Armenier talar armeniska.

F: Är Armenien ett kustland?


S: Nej, Armenien är ett land som är inkapslat.

F: Hur säger man "Armenien" på armeniska?


S: "Armenien" skulle sägas som "Հայաստան" på armeniska.

F: Vilken världsdel tillhör Armenien?


S: Armenien tillhör den asiatiska kontinenten.


Sök
AlegsaOnline.com - 2020 / 2025 - License CC3