Marie Thérèse de Bourbon (1666–1732) var kortvarigt Polens drottninggemål (endast i titeln) år 1697. Hon var dotter till Henri Jules, prins av Condé, och Anne Henriette av Bayern. Som medlem av Frankrikes regerande hus Bourbon var hon en prinsessa av blodet. Hon hade rätt att tilltalas som Hennes/ Ers höghet.
Bakgrund och familj
Marie Thérèse föddes i den högadliga Condé- grenen av Bourbonfamiljen och växte upp i en miljö präglad av intriger och hovliv under Ludvig XIV:s regeringstid. Som prinsessa av blodet tillhörde hon Frankrikes innersta aristokrati och hade en framträdande ställning vid hovet.
Äktenskap och roll som prinsessa av Conti
Hon gifte sig med François Louis de Bourbon, prins av Conti, och tog därigenom titeln princesse de Conti. Paret hade flera barn; bland dem fanns en son som senare efterträdde som prins av Conti.
Hennes makes politiska ambitioner förde paret in i större europeiska frågor: under tronföljdsvalet i Polen 1697 stödde Frankrike François Louis som kandidat. Han valdes av en del av den polska adeln och i detta korta skede bar Marie Thérèse därför titeln drottninggemål av Polen, men makten kunde inte konsolideras. Motkandidaten, som stöddes av andra stormakter, säkrade så småningom tronen och blev krönt, vilket gjorde Marie Thérèses "drottningstitel" i praktiken symbolisk och mycket kortvarig.
Senare liv
Efter makens död levde Marie Thérèse som änka under större delen av sitt återstående liv. Hon stannade inom aristokratiska kretsar vid det franska hovet och behöll sin höga rang som prinsessa av blodet fram till sin död 1732.
Betydelse
- Representant för Bourbondynastin: Som medlem av Condé-grenen illustrerar hon hur de höga franska furstehusen knöts samman genom äktenskap för att stärka politiska allianser.
- Symbol för fransk utrikespolitik: Hennes kortvariga status som Polens drottninggemål visar hur Europas maktkamp vid sekelskiftet 1700 involverade dynastiska kandidaturer och hovliga förbindelser snarare än enbart inhemska valprocesser.