Brittiska Indiens armé – översikt och historia (1858–1947)
British Indian Army, officiellt kallad Indian Army (IA), var armén i Brittiska Indien under det brittiska styret (1858–1947). Den indiska armén fungerade som en säkerhetsstyrka i själva Indien och deltog i strider utomlands, särskilt under de två världskrigen. Organisationen bestod av indiska infanteri‑ och kavalleriregementen under brittisk överkommando, med både brittiska och indiska officerare och soldater.
Termen "indisk armé" användes för att beskriva presidentskapets arméer, särskilt efter det indiska myteriet. Den första armén som officiellt kallades "indiska armén" uppfördes dock av Indiens regering 1895. År 1903 absorberade den indiska armén de tre presidentarméerna (Bengal Army, Madras Army och Bombay Army).
Historisk bakgrund och omstrukturering efter 1857
Efter det indiska myteriet 1857–1858 tog den brittiska kronan över direkt styre i Indien, vilket ledde till omfattande förändringar i de militära styrkorna. De europeiska enheterna togs i större utsträckning över av brittiska myndigheter och rekryteringen till de indiska enheterna omorganiserades. Britterna förlitade sig mer på grupper som uppfattades som lojala, enligt den så kallade "martial races"-teorin, vilket påverkade sammansättningen av regementena (exempelvis sikher, punjabier och gurkhas).
Organisation, officerare och rekrytering
Under perioden var armén organisatoriskt uppdelad i indiska regementen och de brittiska regementen som var stationerade i Indien. Högsta befälet hölls ofta av brittiska generaler. Rekryteringen skedde lokalt i olika regioner och samhällsgrupper, och armén innehöll en blandning av infanteri, kavalleri, artilleri och ingenjörstrupper. Förutom reguljära enheter fanns även trupper från de indiska furstendömena (Indian State Forces) och stödformationer.
Kitchener‑reformerna och enhetlig struktur
I början av 1900‑talet genomfördes betydande reformer för att skapa en mer enhetlig och modern armé. Lord Kitchener stod bakom omorganisationen som genomfördes omkring 1903, då de tidigare presidentskapsarméerna formellt slogs samman, befälsstrukturer stramades upp och fältarméns organisation (divisioner och brigader) moderniserades för att bättre kunna verka både inom Indien och utomlands.
Första världskriget (1914–1918)
Indiska armén bidrog i hög grad till de allierades insatser under första världskriget. Stora kontingenter skickades till västfronten, Gallipoli, Östafrika, Mesopotamien och Sinai‑Palestina. I Mesopotamienkampanjen spelade indiska trupper en central roll: de deltog i framryckningar som ledde till erövringen av delar av Irak och slog tillbaka osmanska styrkor, men drabbades också hårt i slag som belägringen av Kut. Sammanlagt deltog hundratusentals indiska soldater i kriget och armén led stora förluster.
Mellankrigstiden och indisk officerstillväxt
Under mellankrigstiden ökade satsningar på indisk officerstilldelning och utbildning. Indian Military Academy i Dehradun (grundad 1932) blev en viktig institution för att utbilda indiska officerare. Samtidigt behölls brittiska officerare i ledande ställningar fram till andra världskriget, men andelen indiska befäl ökade successivt.
Andra världskriget (1939–1945)
Under andra världskriget expanderade den indiska armén dramatiskt — från några hundratusen till flera miljoner man — och blev en av de största frivilliga styrkorna i de allierade arméerna. Indiska enheter stred i Nordafrika, östra Afrika, Mellanöstern, Italien och särskilt i Burma mot japanska styrkor. Kampanjerna i Burma var avgörande för att stoppa japansk expansion mot Indien och återta territorier i sydöstra Asien. Indian Army gjorde betydande insatser men led också stora förluster och påverkade starkt Indiens efterkrigstida politiska utveckling.
Mot självständighet och delning 1947
Efter kriget ökade de politiska kraven på indiskt självstyre. När Brittiska Indien delades 1947 delades även arméns enheter, materiel och personal mellan de nya staterna Indien och Pakistan. Uppdelningen var komplicerad och skapade logistiska och organisatoriska utmaningar. Flera enheter, befäl och soldater fick välja att övergå till antingen Indiens eller Pakistans armé. Vissa traditionella regementen och truppslag omorganiserades eller omfördelades under delningsprocessen.
Arv och betydelse
- Den brittiska indiska armén formade militär tradition och organisation i både Indien och Pakistan efter 1947.
- Styrkan gjorde viktiga internationella insatser under båda världskrigen och bidrog till de allierades segrar i flera teaterområden.
- Reformerna under 1800‑ och 1900‑talen och upprättandet av militära akademier banade väg för en alltmer indisk ledning i efterkrigstidens nationella arméer.
Den indiska arméns historia 1858–1947 präglas av omstrukturering efter myteriet 1857, moderniseringsinsatser, stor deltagande i världskrig och slutligen övergången i samband med Indiens och Pakistans självständighet. Fördjupning i specifika slag, regementens historia och administrativa förändringar kräver vidare läsning i ämnesspecifika källor.


En grupp indiska sikh-soldater poserar för att få order om att skjuta volleyskott. ~1895
Organisation
Den indiska armén bildades efter det indiska upproret 1857, då den brittiska regeringen tog över styret från det brittiska Ostindiska kompaniet. Innan dess hade kompaniet egna arméenheter som betalades av deras vinster och som anslöt sig till brittiska arméenheter.
Det brittiska Ostindiska kompaniets armé rekryterade främst muslimer i det bengaliska presidentskapet (som bestod av Bengalen, Bihar och Uttar Pradesh) och hinduer med hög kast, främst från landsbygden i Oudh. Dessa trupper gjorde uppror mot britterna 1857.
Efter upproret började britterna rekrytera vad britterna kallade "krigiska raser", särskilt punjabimuslimer, marathaner, rajputs, sikher, gurkhas, pashtuner, garhwalis, mohyals och dogras.
Efter andra världskriget
Efter andra världskriget delades de brittiska formationer och enheter som hade ingått i den indiska armén upp mellan Indien och Pakistan.
Strax efter Indiens delning bekämpade de båda nybildade arméerna varandra i det första Kashmirkriget 1947-1948, vilket inledde den bittra rivalitet som har fortsatt in på 2000-talet.


En målning som visar en Sowar (Sepoy), 6th Madras Light Cavalry. Omkring 1845.
Frågor och svar
Fråga: Vad var den brittiska indiska armén?
S: British Indian Army var armén i Brittiska Indien under det brittiska styret (1858-1947).
F: Vilken var den indiska arméns roll i Indien?
S: Den indiska armén fungerade som en säkerhetsstyrka i själva Indien.
F: I vilka krig deltog den indiska armén?
S: Den indiska armén deltog i strider utomlands, särskilt under de två världskrigen.
F: När bildades den första armén som officiellt kallades "Indiska armén"?
S: Indiens regering upprättade den första armén som officiellt kallades "Indiska armén" 1895.
F: Vilka tre arméer absorberade den indiska armén 1903?
S: Den indiska armén absorberade Bengal Army, Madras Army och Bombay Army 1903.
Fråga: Vilka var de två separata delarna av den indiska armén mellan 1903 och 1947?
S: Mellan 1903 och 1947 bestod Indiens armé av två separata delar: den indiska armén och den brittiska armén i Indien.
F: Vad var den indiska arméns prestationer under första världskriget?
S: Den indiska armén besegrade det osmanska riket och erövrade Irak under den mesopotamiska kampanjen under första världskriget.