Islands president: roll, val och residens (Forseti Íslands)
Upptäck Islands president: roll, valprocess, begränsade befogenheter och residenset Bessastaðir. Läs om Guðni Th. Jóhannesson och presidentämbetets historia.
Islands president (Forseti Íslands) är Islands statschef. Den sittande presidenten är Guðni Thorlacius Jóhannesson, en historiker och tidigare universitetslärare som valdes till ämbetet 2016 och omvaldes 2020. Presidentposten är en central symbol för staten och företräder Island både vid officiella inhemska och internationella sammanhang.
Roll och befogenheter
Presidentens befogenheter är enligt författningen relativt begränsade och i praktiken i hög grad ceremoniella, men innehåller några viktiga formella maktbefogenheter:
- Formell utnämningsmakt: Presidenten utnämner formellt statsministern och andra ministrar efter riksdagens (Alþingi) förslag eller utifrån parlamentariska förutsättningar.
- Lagstiftning och folkomröstning: En lag ska normalt undertecknas av presidenten för att träda i kraft, men presidenten har rätt att vägra stadfästa en lag och istället låta frågan avgöras i en folkomröstning enligt grundlagens bestämmelser.
- Representativa och ceremoniella uppgifter: Ta emot utländska statsöverhuvuden, akkreditera ambassadörer, öppna Alþingi, samt dela ut statliga utmärkelser och medaljer.
- Andra befogenheter: Presidenten kan bevilja nåd och har vissa formella roller i statens myndighetsutövning, även om regeringen i praktiken sköter den löpande politiska makten.
Val och mandatperiod
Presidenten väljs i allmänna val direkt av folket för en mandatperiod på fyra år. Det finns i praktiken inga begränsningar i antalet mandatperioder, vilket betyder att en president kan väljas om flera gånger. Valen kan ibland bli okontroversiella eller obesvarade om endast en kandidat ställer upp, men när flera kandidater finns är det röstning som avgör resultatet. Ifall presidenten av någon anledning inte kan fullgöra sitt ämbete finns bestämmelser i konstitutionen för hur uppdraget ska hanteras tillfälligt och hur efterträdare ska utses.
Residens och historia
Residens: Presidentens officiella residens är Bessastaðir i kommunen Garðabær, strax utanför huvudstaden Reykjavík. Bessastaðir är en historisk herrgård med anor flera hundra år tillbaka och används både som bostad och till representativa ändamål.
Historia: Presidentämbetet inrättades när Island blev republik 1944. Sedan dess har presidenten haft rollen som statschef och symbol för den isländska staten; den första presidenten blev Sveinn Björnsson. Under decennierna har ämbetet utvecklats till en balans mellan symbolisk representation och vissa konstitutionella befogenheter som kan få stor betydelse i särskilda politiska situationer.
Sammanfattningsvis är Islands president främst en ceremoniell statschef med viktiga formella uppgifter, vald genom folkets direkta omröstning för fyra år åt gången, med Bessastaðir som officiellt residens.
Lista
Det har funnits sex presidenter på Island sedan republikens grundande.
Mandat:1 utnämnd -2 avliden under mandatperioden -3 oomtvistad
| Nº | Ordförande | Tillträdde sitt ämbete | Lämnade kontoret | Varaktighet | Term | Premiärministrar | |||
| 1 |
| Sveinn Björnsson | 17 juni 1944 | 25 januari 1952 2 | 7 år, 7 månader, 8 dagar | 1 (1944) 1 | Björn Þórðarson | ||
| 2 (1945) 3 | |||||||||
| 3 (1949) 3 | |||||||||
| Islands regent 1941-1944, blev senare Islands första president. Övervägde 1950 att bilda en regering som inte var beroende av parlamentariskt stöd efter att ledarna för de parlamentariska partierna hade hamnat i en återvändsgränd. Den enda presidenten som dog under ämbetet; detta ledde till en vakans, eftersom ämbetets befogenheter enligt konstitutionen gemensamt tillfaller statsministern (Steingrímur Steinþórsson), parlamentets talman (Jón Pálmason) och presidenten för högsta domstolen (Jón Ásbjörnsson). | |||||||||
| 2 |
| Ásgeir Ásgeirsson | 1 augusti 1952 | 1 augusti 1968 | 16 år | 4 (1952) | Steingrímur Steinþórsson | ||
| 5 (1956) 3 | |||||||||
| 6 (1960) 3 | |||||||||
| 7 (1964) 3 | |||||||||
| Den första presidenten som valdes genom folkomröstning. | |||||||||
| 3 |
| Kristján Eldjárn | 1 augusti 1968 | 1 augusti 1980 | 12 år | 8 (1968) | Bjarni Benediktsson | ||
| 9 (1972) 3 | |||||||||
| 10 (1976) 3 | |||||||||
| Vid ett tillfälle övervägde han att bilda en regering som inte var beroende av parlamentariskt stöd efter att ledarna för de parlamentariska partierna hade hamnat i en återvändsgränd. | |||||||||
| 4 |
| Vigdís Finnbogadóttir | 1 augusti 1980 | 1 augusti 1996 | 16 år | 11 (1980) | Gunnar Thoroddsen | ||
| 12 (1984) 3 | |||||||||
| 13 (1988) | |||||||||
| 14 (1992) 3 | |||||||||
| Var världens första kvinnliga president och vann med överväldigande majoritet ett omtvistat val 1988. | |||||||||
| 5 |
| Ólafur Ragnar Grímsson | 1 augusti 1996 | 1 augusti 2016 | 20 år | 15 (1996) | Davíð Oddsson | ||
| 16 (2000) 3 | |||||||||
| 17 (2004) | |||||||||
| 18 (2008) 3 | |||||||||
| 19 (2012) | |||||||||
| Först att vid tre tillfällen använda det konstitutionella bemyndigandet att vägra parlamentet att underteckna en lag och därmed skicka lagen till en nationell folkomröstning. | |||||||||
| 6 |
| Guðni Thorlacius Jóhannesson | 1 augusti 2016 | Befälhavare | 4 år, 75 dagar | 20 (2016) | Sigurður Ingi Jóhannsson | ||
.jpg)
.jpg)
.jpeg.jpeg)
Sök