Kapacitans Elektronisk skiva (CED) – analog videodisk och dess historia

Kapacitans Elektronisk skiva (CED) var ett analogt videodiskformat utvecklat av RCA. Artikeln förklarar teknik, konstruktion, historisk utveckling, användning och varför formatet försvann från marknaden.

Författare: Leandro Alegsa Skapandedatum: 17 september 2022 Senast uppdaterad: 26 april 2026

Översikt

Kapacitans Elektronisk skiva, oftast förkortat CED (Capacitance Electronic Disc), är ett analogt videodiskformat utvecklat av RCA. Till skillnad från optiska skivor läses CED-skivor mekaniskt med en nål som känner av elektriska egenskaper i ett inpräglat spår. Skivorna förvarades i ett skyddande plasthölje (caddy) för att minska beröring och skador.

Teknik och konstruktion

CED bygger på en fysisk, spårliknande struktur som innehåller video- och ljudinformation i form av små variationer i ett ledande skikt. En särskild pickup-nål registrerar förändringar i kapacitans när den följer spåret, och dessa variationer omvandlas till analoga signaler för bild och ljud. Formatet kräver en dedikerad spelare med mekanik för att mata ut skivan ur caddyn och styra pickupen.

Skiva: Svart, plastbaserad diskliknande media med inbyggt spår.
Caddy: Plastfodral som skyddar skivan mot damm och fingeravtryck.
Pickup/nål: Läser kapacitansvariationer i spåret genom fysisk kontakt.
Analog signal: Resultatet är en kontinuerlig video- och ljudsignal, inte en digital kod.

Historia och utveckling

RCA påbörjade utvecklingsarbetet för kapacitansbaserade videoskivor redan under 1960-talet. Efter flera decennier av forskning och prototypstadier lanserades formatet kommersiellt i början av 1980-talet. Trots teknisk innovation mötte CED hård konkurrens från andra hemmavideosystem och marknaden växte inte i den takt som förväntades, vilket ledde till att produktionen upphörde några år senare.

Användning och betydelse

CED användes främst för att distribuera film och underhållningsinnehåll till hemmamarknaden. Varje skiva kunde innehålla en hel långfilm, och formatets förpackning gjorde det enkelt att identifiera innehållet. För konsumenten erbjöd CED bra bild och ljud för sin tid, men fysisk kontakt mellan nål och skiva gjorde att slitage och repor kunde påverka uppspelningen. Idag är CED mest intressant för samlare och teknikhistoriker.

Skillnader och jämförelser

CED skiljer sig från samtidiga format på flera viktiga punkter. Till skillnad från optiska system som LaserDisc och senare DVD, använde CED mekanisk avläsning i stället för laserbaserad avläsning. Jämfört med videoband (till exempel VHS) erbjöd CED snabb spårning av kapitel men saknade de redigerings- och inspelningsmöjligheter som bandformatet hade. Formatets beroende av fysisk kontakt och sent marknadslansering bidrog till dess kommersiella bakslag.

Vidare läsning

För mer teknisk bakgrund och exempel på utgivna titlar kan du se: Teknisk översikt av CED, historisk sammanställning och jämförelser med samtida format. För samlarinformation eller köpråd: samlarresurser och marknadspris.

Historia

Den första CED:n tillverkades 1964, men kunde inte köpas förrän 1981. Omkring 200 filmer gjordes tillgängliga på CED. Varje film som fanns på CED kostade mellan 15 och 35 dollar beroende på filmens längd. CED sålde inte så bra, detta beror på att man inte kunde spela in på skivan som man kunde med ett videoband. Produktionen av CED upphörde 1986.

Uppgifter om en CED

CED:er är ledande vinylplattor med en diameter på 30,0 cm (11,8 tum). För att undvika att använda det metriska systemet för att namnge sina skivor kallades de "12-tumsskivor" trots att de i själva verket var något mindre. Varje sida av skivan har spår som är cirka 19 mil långa och är 37 gånger mindre än spåren på en vanlig grammofonskiva. När skivan spelas upp snurrar den ungefär 450 gånger per minut och varje rotation av skivan innehåller flera ramar med ljud- och bildinformation.

För att läsa av skivan placerades en titannål mycket lätt på skivans ytterkant. En liten elektrisk ström leddes sedan genom nålens mitt, där den rörde vid botten av spåret och läste av ljudinformationen, som var lagrad i små hål. Nålen läste av dessa genom att upptäcka hur mycket luft som fanns mellan nålen och gropen och sedan omvandlade spelarens elektronik dessa till ljud. Den visuella informationen lagrades i spåren och lästes av som på en vanlig grammofonskiva. När nålen passerade över spåren vibrerade den och spelaren omvandlade vibrationerna till bilder.

Frågor och svar

F: Vad är en elektronisk kapacitansskiva?

S: Capacitance Electronic Disc (CED) var en typ av videoskiva som tillverkades 1964 av företaget RCA.

F: Hur liknar CED en skiva?

S: CED liknar en skiva på så sätt att den lagrar video och ljud som små spår på en svart skiva.

F: Är CED ett digitalt eller analogt format?

S: CED är ett analogt skivformat istället för ett digitalt format som en CD-skiva.

F: Varför förvaras CED-skivan i ett plasthölje?

S: CED-skivan förvaras i ett plasthölje så att du inte kan röra skivan eftersom den är mycket lätt att skada.

F: Vilken information finns på etiketten på plasthöljet för CED-skivan?

S: På plastfodralet finns en etikett med namnet på filmen på skivan samt annan information, t.ex. en sammanfattning av filmen.

F: Vem tillverkade den elektroniska Capacitance-skivan?

S: Den elektroniska Capacitance-skivan tillverkades av företaget RCA.

F: När tillverkades den elektroniska Capacitance-skivan?

S: Capacitance Electronic Disc tillverkades 1964 av företaget RCA.

Författare

Skapandedatum: 17 september 2022

Senast uppdaterad: 26 april 2026