Japans städer: administrativa indelningar, klasser och definitioner

Utforska Japans städer: administrativa indelningar, stadsklasser och definitioner — från byar och småstäder till särskilda, kärn- och utpekade storstäder.

Städerna i Japan är en av landets grundläggande lokala enheter.

Kommunal indelning och begreppet shichōson

På kommunal nivå grupperas Japans minsta subnationella jurisdiktioner ofta tillsammans under beteckningen shichōson (市町村). Termen förenar ändelser som identifierar olika typer av kommuner, till exempel kommunerna i följande former:

• "stad" (市, shi)
• "stad/marknad" (町, chō eller machi)
• "by" (村, son eller mura)

Krav för att bli "stad" och skillnad mellan stad, tätort och landsbygd

För att en kommun i Japan formellt ska klassificeras som en shi ("stad") finns det nationella kriterier. Enligt gällande praxis krävs normalt en befolkning på minst omkring 50 000 invånare och att en betydande andel av hushållen utgörs av urbana bostadsområden och arbetsplatser. Mindre enheter, machi/chō (stadsdelar eller mindre städer) och mura/son (byar), har i allmänhet färre invånare och mer landsbygdspräglad karaktär. Lokala undantag och historiska förhållanden kan påverka exakta gränsdragningar.

Kategorier av större städer

Större japanska städer delas in i särskilda administrativt viktiga kategorier som har utökade befogenheter jämfört med vanliga kommuner. De tre huvudkategorierna är:

• Utpekade städer – städer med en befolkning på över 500 000 invånare. Dessa 政令指定都市 (seirei shitei toshi) får många uppgifter som annars utförs av prefekturen och är indelade i egna stadsdelar (区, ku).
• Kärnstäder – vanligtvis med befolkning över 300 000 invånare. Kärnstäder (中核市, chūkakushi) får också överförda prefekturuppgifter, men i något mindre omfattning än utpekade städer.
• Särskilda städer – med en befolkning på över 200 000 invånare (特例市, tokurei-shi). Observera att den juridiska statusen för denna kategori har förändrats över tid; vissa reformer har lett till att funktioner och ansökningsmöjligheter för kommuner med ~200 000 invånare har omstrukturerats och i praktiken kan berörda kommuner i dag övergå till andra kategorier.

Vad innebär överförda prefekturuppgifter?

Var och en av de större städerna tar över många av de uppgifter som normalt sköts av prefekturer. Det kan röra sig om områden som hälsovård, socialtjänst, planering, byggnadsinspektioner och miljöskydd. Omfattningen av dessa överföringar beror på vilken kategori staden tillhör: utpekade städer har den bredaste delegation av makt, följt av kärnstäder och därefter andra särskilda kategorier.

Särskilda fall och praktiska effekter

• Utpekade städer är ofta indelade i administrativt betydelsefulla stadsdelar (区, ku) som har egna lokala kontor för service och administration.
• Tokyo är ett särskilt fall: Tokyo-metropolen (東京都, Tōkyō-to) är inte en prefektur i konventionell mening och innehåller special wards (特別区, tokubetsu-ku) — 23 stadsdelar som i många avseenden fungerar som självständiga städer.
• Kategorisering påverkar finansiering, ansvar för infrastruktur och vilken närhet invånarna har till service; därför är kommunernas val att söka en viss status både politiskt och ekonomiskt betydelsefullt.

Sammanfattning

Japans kommunala system bygger på en hierarki där shi, machi/chō och mura/son (shichōson) utgör grunden. Större städer kan få särskilda rättigheter och ansvar genom status som utpekad, kärn- eller särklassad stad, vilket gör att de i praktiken utför många av de uppgifter som annars hör till prefekturerna. Exakta trösklar och lagliga regler kan förändras över tid, därför bestäms slutlig status och befogenheter genom nationell lagstiftning och formella beslut.

Frågor och svar

F: Vilken term används för att beteckna Japans minsta subnationella jurisdiktioner?

Fråga: Hur många människor bor i allmänhet i små städer i Japan?

F: Finns det några definierade klasser eller kategorier av storstäder i Japan?

F: Vad gör de största städerna i Japan?

Sök med bokstav