Cooumfloden (Koovam) – kort, kraftigt förorenad flod i Chennai, Indien
Cooumfloden (Koovam) i Chennai — kort, 72 km lång flod kraftigt förorenad av avlopp och industri. Läs om orsaker, miljöpåverkan och pågående saneringsinsatser.
Cooum-floden är den kortaste floden som rinner ut i Bengaliska viken. Floden är cirka 72 km lång, varav cirka 32 km flyter genom det urbana området i Chennai och resten på landsbygden. I stadsområdet är Cooum kraftigt förorenad och har i praktiken förlorat mycket av sin naturliga funktion som vattendrag. Tillsammans med Adyar-floden, som flyter parallellt längre söderut, delar Cooum staden i tre delar och fungerar som en geografisk gräns mellan norra och centrala Chennai.
Geografi och ursprung
Floden har sitt ursprung i byn med samma namn, "Cooum" eller "Koovam", i Tiruvallur-distriktet som gränsar till Chennai-distriktet. Den rinner genom ett blandat landskap med jordbruksmark uppströms och högt urbaniserade områden nedströms innan den mynnar ut i Bengaliska viken. I stadsdelen påverkas floden av tidvattenrörelser nära mynningen och av sandbankar som kan bildas och försämra vattenomsättningen.
Orsaker till förorening
- Avloppsutsläpp: Obehandlat eller otillräckligt behandlat hushållsavloppsvatten släpps direkt i floden.
- Industriellt avloppsvatten: Små och medelstora industrier längs stränderna bidrar med kemikalier, olja och tungmetaller.
- Intensiv vattenanvändning uppströms: Jordbrukets bevattning och uttag av ytvatten minskar basflödet, vilket gör att föroreningarna i staden inte spolas bort.
- Grundvattenspumpning: Överuttag av grundvatten sänker vattennivån och försämrar flodens naturliga flöde.
- Strandbebyggelse och avfall: Olagliga byggnader, soptippar och dumpning längs bankerna minskar flodens bredd och naturliga reningskapacitet.
- Sandbankar vid mynningen: Bildning av sandbankar kan hindra vattnets omlopp och skapa stagnation med dålig syresättning.
Konsekvenser
- Miljö: Biodiversitet i floden och längs dess stränder har minskat — fiskbestånd, vattenväxter och fågelliv påverkas negativt.
- Hälsa: Föroreningarna ökar risken för vattenburna sjukdomar, hudbesvär och luktproblem för boende i närheten.
- Översvämningsrisk: När flodfåran är igensatt av sediment och avfall minskar flodens kapacitet att leda bort regnvatten, vilket förvärrar översvämningar under monsunperioden.
- Sociala och ekonomiska effekter: Dåliga takter i sanering påverkar boendemiljön, fastighetsvärden och möjligheter till rekreation längs floden.
Åtgärder och återställningsförsök
Under de senaste åren har lokala myndigheter, statliga organ, domstolar, ideella organisationer och lokala samhällen startat olika initiativ för att förbättra Cooum:
- Installation och uppgradering av avlopps- och dagvattennät för att minska direktutsläpp till floden.
- Byggande eller rehabilitering av reningsverk (STP) för att behandla spillvatten innan det når floden.
- Desiltnings- och rensningsarbeten för att avlägsna sediment och avfall samt återställa flodens tvärprofil.
- Borttagning av olagliga byggnader och återställande av strandzoner där det är möjligt.
- Informationskampanjer och lokala projekt för att engagera boende i skräpfrihet, trädfplantering och övervakning.
Trots dessa insatser kvarstår stora utmaningar: bristande kapacitet i avloppsinfrastrukturen, fragmenterat ansvar mellan myndigheter, ekonomiska begränsningar och kontinuerlig ny dumpning av avfall.
Vad återstår att göra — rekommendationer
- Systematisk uppskalning av reningskapacitet för spillvatten och bättre anslutning av hushåll till avloppsnätet.
- Striktare kontroll av industriutsläpp och snabbare åtgärder mot förorenare.
- Restaurering av våtmarker och naturliga flodbanker för att öka självrening och dämpa översvämningar.
- Långsiktig planering för markanvändning längs flodkorridoren och förbud mot fortsatt bebyggelse i riskområden.
- Ökat lokalt deltagande i tillsyn, städdagar och miljöupplysning för att skapa långsiktig ägarskap hos invånarna.
- Regelbunden övervakning av vattenkvalitet och offentlig rapportering för att mäta framsteg och styra insatser.
Sammanfattning
Cooum är en kort men betydelsefull flod som idag bär på stora miljöproblem i Chennais urbana delar. För att återställa flodens hälsa krävs en kombination av tekniska lösningar (reningsverk, desilting), juridiska och administrativa åtgärder samt starkt lokalt engagemang. Framsteg är möjliga, men det kräver uthållighet, samordning mellan myndigheter och bred samhällelig uppslutning.
Frågor och svar
F: Hur lång är Cooumfloden?
S: Cooumfloden är cirka 72 km lång.
F: Hur mycket av floden ligger i stadsområdet?
S: Cooumfloden flyter 32 km i stadsområdet och resten på landsbygden.
F: Vad delar Cooum-floden upp sig i i Chennai?
S: Cooum-floden delar staden i tre delar och skiljer norra Chennai från centrala Chennai.
F: Var ligger källan till floden Cooum?
S: Cooumflodens källa ligger på en plats med samma namn "Cooum" eller "Koovam" i Tiruvallur-distriktet som gränsar till Chennai-distriktet.
F: Varför är Cooumfloden mycket förorenad i stadsområdet?
S: Floden Cooum är mycket förorenad i stadsområdet (Chennai) på grund av utsläpp av obehandlat avloppsvatten och industriutsläpp, igenväxning längs stränderna och intensiv användning av ytvatten uppströms för jordbruk.
F: Vilken effekt har den urskillningslösa pumpningen av grundvatten på Cooumfloden?
S: Urskillningslös pumpning av grundvatten leder till minskat basflöde i Cooumfloden.
F: Vilka är några av de problem som Cooumfloden står inför?
S: Cooumfloden står inför problem som bildandet av en sandbank vid flodens mynning, utsläpp av obehandlat avloppsvatten och industriellt avloppsvatten, intrång längs stränderna och minskat basflöde på grund av den intensiva användningen av ytvatten uppströms för jordbruk.
Sök