Alfred Henry Sturtevant (21 november 1891 - 5 april 1970) var en amerikansk genetiker. Sturtevant konstruerade 1913 den första genetiska kartan över en kromosom, vilket blev en avgörande metod för att förstå hur gener är ordnade längs kromosomerna. Kartan byggde på observationer av hur ofta korsning (rekombination) sker mellan ärftliga egenskaper hos fruktflugan Drosophila melanogaster, och visade att rekombinationsfrekvensen kan användas som ett mått på avståndet mellan gener.
Sturtevant arbetade tidigt i Thomas Hunts Morgans "fly room", där han tillsammans med Morgan och andra unga forskare utvecklade grunderna för modern genetik. Redan 1913 publicerade han en klassisk artikel där han ordnade flera könsbundna faktorer i en linjär följd — ett enkelt men kraftfullt bevis för att gener ligger på bestämda platser längs kromosomerna.
Metoden att skapa genetiska kartor fick snabbt stort genomslag eftersom den gav en konkret, kvantitativ metod för att lokalisera gener och studera deras inbördes relationer. Kartavstånden anges i map-enheter (senare kallade centimorgan), där en större rekombinationsfrekvens indikerar större avstånd mellan gener.
Morgan var både en stödjande mentor och, enligt många samtida, en person som tog mycket av äran för laboratoriets upptäckter. Morgan belönades med Nobelpriset 1933 för arbeten som Sturtevant och andra i laboratoriet hade lagt grunden till; Sturtevant delades inte priset trots sin centrala roll.
Under senare delen av sin karriär samarbetade Sturtevant med Theodosius Dobzhansky i studier av genetiken hos naturliga populationer av Drosophila. Deras arbete bidrog till förståelsen av genetisk variation, anpassning och artbildning. Samarbetet blev dock komplicerat och relationen mellan dem svalnade efter några år.
Utöver den tidiga kartläggningen gjorde Sturtevant viktiga bidrag inom flera områden i genetiken, bland annat studier av kromosommutationer, inversioner och bevarandet av genetisk variation i naturen. Han var också en uppskattad handledare och författare av flera forskningsartiklar som påverkade generationer av genetiker.
Sturtevant anses vara en av de mest inflytelserika genetikforskarna som aldrig fick något Nobelpris, men hans insatser erkändes på andra sätt. År 1967 tilldelades han den nationella vetenskapsmedaljen för sina banbrytande bidrag till genetiken. Hans arbete med genetiska kartor och populationsgenetik ligger fortfarande som grund för moderna studier inom genetik och evolution.