Kromosom

Cellens kromosomer finns i cellkärnan. De bär på den genetiska informationen. Kromosomer består av DNA och protein som kombineras som kromatin. Varje kromosom innehåller många gener. Kromosomer kommer i par: en uppsättning från modern och den andra från fadern. Cytologer märker kromosomer med nummer.

Kromosomer finns i varje cellkärna med några få och speciella undantag. Detta innebär att de finns i alla eukaryoter, eftersom endast eukaryoter har cellkärnor. När eukaryota celler delar sig delar sig också kromosomerna.

När en somatisk cell (kroppscell) (t.ex. en muskelcell) delar sig kallas processen för mitos. Före mitosen kopierar cellen alla kromosomer och sedan kan den dela sig. När de kopieras ser kromosomerna ut som bokstaven "X". När de är dubblerade kallas de två halvorna för kromatider (se diagrammet). Kromatiderna förenas vid centromeren.

En människa har 46 kromosomer, 23 par. Alla har en uppsättning kromosomer från sin far och en motsvarande uppsättning från sin mor. De inkluderar ett par könskromosomer. Moderns ägg innehåller alltid en X-kromosom, medan faderns spermier innehåller antingen en Y-kromosom eller en X-kromosom. Det avgör vilket kön barnet har. För att producera könsceller (könsceller) genomgår stamcellerna en annan delningsprocess som kallas meios. Då reduceras de 23 paren (diploid) till 23 singlar (haploid). När dessa kombineras genom befruktning bildas den nya uppsättningen av 23 par.

Olika djur har olika antal kromosomer. Om en person inte har det vanliga antalet kromosomer kan han eller hon dö eller få en eller flera avvikelser. De kan till exempel få en genetisk störning som Downs syndrom (extra kromosom 21) och Klinefelters syndrom (en man med två X-kromosomer). Vissa genetiska sjukdomar är vanligare än andra.

Drosphila melanogaster polytena kromosomer. Detta visar kromosomaktivitet efter en värmeschock.Zoom
Drosphila melanogaster polytena kromosomer. Detta visar kromosomaktivitet efter en värmeschock.

Kromosomer från larver av icke bitande myggor, preparerade och färgadeZoom
Kromosomer från larver av icke bitande myggor, preparerade och färgade

Diagram över en duplicerad och kondenserad eukaryotisk kromosom i metafas. (1) Komatid - en av de två delarna av kromosomen efter duplicering. (2) Centromer - den punkt där de två kromatiderna rör vid varandra. (3) Kort arm. (4) Lång arm.Zoom
Diagram över en duplicerad och kondenserad eukaryotisk kromosom i metafas. (1) Komatid - en av de två delarna av kromosomen efter duplicering. (2) Centromer - den punkt där de två kromatiderna rör vid varandra. (3) Kort arm. (4) Lång arm.

Drosphila melanogaster polytena kromosomer. Detta visar kromosomaktivitet efter en värmeschock.Zoom
Drosphila melanogaster polytena kromosomer. Detta visar kromosomaktivitet efter en värmeschock.

Kromosomer från larver av icke bitande myggor, preparerade och färgadeZoom
Kromosomer från larver av icke bitande myggor, preparerade och färgade

Diagram över en duplicerad och kondenserad eukaryotisk kromosom i metafas. (1) Komatid - en av de två delarna av kromosomen efter duplicering. (2) Centromer - den punkt där de två kromatiderna rör vid varandra. (3) Kort arm. (4) Lång arm.Zoom
Diagram över en duplicerad och kondenserad eukaryotisk kromosom i metafas. (1) Komatid - en av de två delarna av kromosomen efter duplicering. (2) Centromer - den punkt där de två kromatiderna rör vid varandra. (3) Kort arm. (4) Lång arm.

Polytena kromosomer

Polytenkromosomer är överdimensionerade kromosomer som har utvecklats från vanliga kromosomer. Specialiserade celler genomgår upprepade omgångar av DNA-replikation utan celldelning (endomitos). Polytena kromosomer bildas när flera replikationsomgångar ger upphov till många systerkromatider som sitter fast parallellt.

Polytena kromosomer finns hos Drosophila-arter och hos icke bitande myggor i familjen Chironomidae. De finns också i en annan grupp leddjur i klassen Collembola, en protozoisk grupp Ciliophora, trophoblaster och antipodalceller hos däggdjur samt i suspensionsceller hos växter.

Polytena celler har en metabolisk funktion. Flera kopior av gener möjliggör en hög nivå av genuttryck. I Drosophila melanogaster till exempel genomgår kromosomerna i larvernas spottkörtlar många omgångar av endoreduplikation. Detta ger upphov till stora mängder klister före förpuppning.

Kromosompuffar (som syns i diagrammet) är diffusa, oveckade områden på polytenkromosomen. De är platser för aktiv transkription.

Polytene-kromosomZoom
Polytene-kromosom

Polytena kromosomer

Polytenkromosomer är överdimensionerade kromosomer som har utvecklats från vanliga kromosomer. Specialiserade celler genomgår upprepade omgångar av DNA-replikation utan celldelning (endomitos). Polytena kromosomer bildas när flera replikationsomgångar ger upphov till många systerkromatider som sitter fast parallellt.

Polytena kromosomer finns hos Drosophila-arter och hos icke bitande myggor i familjen Chironomidae. De finns också i en annan grupp leddjur i klassen Collembola, en protozoisk grupp Ciliophora, trophoblaster och antipodalceller hos däggdjur samt i suspensionsceller hos växter.

Polytena celler har en metabolisk funktion. Flera kopior av gener möjliggör en hög nivå av genuttryck. I Drosophila melanogaster till exempel genomgår kromosomerna i larvernas spottkörtlar många omgångar av endoreduplikation. Detta ger upphov till stora mängder klister före förpuppning.

Kromosompuffar (som syns i diagrammet) är diffusa, oveckade områden på polytenkromosomen. De är platser för aktiv transkription.

Polytene-kromosomZoom
Polytene-kromosom

Relaterade sidor

Relaterade sidor

Frågor och svar

Fråga: Vad består kromosomer av?


S: Kromosomer består av DNA och protein som kombineras som kromatin.

F: Hur många kromosomer har människor?


S: Människor har totalt 46 kromosomer, vilket är 23 par.

F: Vad bestämmer ett barns kön?


S: Moderns ägg innehåller alltid en X-kromosom, medan faderns spermier innehåller antingen en Y-kromosom eller en X-kromosom. Det är detta som avgör barnets kön. Om barnet får en Y-kromosom från fadern är det manligt, om det får en X-kromosom från fadern är det kvinnligt.

F: Vilken process reducerar diploida celler till haploida celler?


S: För att producera könsceller (könsceller) genomgår stamcellerna en annan delningsprocess som kallas meios som reducerar diploida celler till haploida celler.

Fråga: Var är kromosomerna placerade i en cell?


S: Kromosomer finns i cellkärnan.

F: När sker mitos?


S: Mitos inträffar när somatiska (kroppsliga) celler delar sig, t.ex. muskelceller. Före mitosen kopierar cellen alla sina kromosomer och kan sedan dela dem i två halvor, så kallade kromatider, som är sammanfogade vid sina centromerer.

F: Finns det några undantag från att ha kromosomer i varje cellkärna?


S: Det finns mycket få speciella undantag från att kromosomer finns i varje cellkärna hos eukaryoter eftersom endast eukaryoter har cellkärnor.

AlegsaOnline.com - 2020 / 2023 - License CC3